Gå wi til wåra Bärgwerk, så få wi snart se, det wara långt ifrån innehafwarena af de flästa wåra Bruks-egendomar, at wilja öfwergifwa Swerige; men hwad en hop fattige Bruks-ägare klaga öfwer brist på förlag, at drifwa arbetet med, trög afsättning och twungit pris, och det armod de hotas med, är en sak af hel annan beskaffenhet.
Hwad är det, som Smeder och Bruks-arbetare, klaga öfwer? Hwarföre blifwa de införskrefne icke länge qwar: de infödda gifta sig sällan och blifwa mästadels uslingar til slut? Och huru kommer det til, at spannemåls- och Viktualie-handelen blifwer för Bruks-ägaren föga mindre lönande än sjelfwa Bruks- tilwerkningen? Och hwad är därtil orsaken, at de under Bruket lydande Bönder få kolstybbe uti åkren*, och förtälja dylika Personalier om sina barn, som den förut omnämnde Torparen.
Fabriqueuren går werkligen så wäl klädd af egna tilwerkningar, som trots någon annan; men arbetarena i spinhuset sitta ofta halfnakna, och andra gå slarfwiga på gatan och tigga, sägandes sig wara införskrifne utlänningar, som nu önskade at wara hemma igen, häldre än i Swerige stå för andras dörrar, och ändteligen dö uti armod.
Bland dem som flytta utur städerna, träffar sällan rymnings- sjukan in uppå de wälmående och Magistrats-personer; men wäl ofta på det fattiga och ringare Borgerskapet.
Jag tror det nästan wara ohört, at Sjö-Capitainer och Styrmän rymma, om icke för missgärningar i en utländsk hamn; men wågar icke försäkra det samma om Matrosen eller Kock-pojken.
Min gunstige Läsare! ser du icke nu orsaken hwarföre wår arbetshop ej kan ökas, och genom den wår Nationnale winst? Det blifwer i alla tider efter mitt begrep omöjeligt at hindra denna afgång, om dammarna icke öpnas.
Ju mindre tryckningen är, ju lättare hålles wattnet qwar; men ju lägre
wattu-column, ju mindre tryckning, och den blifwer altid lägst, då
flusswerket tages undan.
