Jag wet wäl, at dessa nyheter behaga minsta delen af mina Läsare. Men de hafwa roat mig sjelf alt för mycket, och räknar jag för min skyldighet, at gifwa dem äfwen upp för Allmänheten, hos hwilken jag aldrig kan twifla om hederliga deltagare i detta mitt nöje.
Willrådighet om Fosterlandets hjelp, har bragt mig at tänka på detta ämne, och som en fri Swensk Medborgare hörde det mig til, at känna mitt Fäderneslands författningar. Jag jämförde dem med hwarandra; men saknade uti dem det sammanhang, som i en försigtig husbondes befallningar pläga lysa, nämligen, at de syfta til et ändamål.
Jag hörer klagan öfwer folkflyttningar, och ser tillika många anstalter, som jaga dem ut. Wi wilje befrämja Industrien; men lägga likwäl hinder i wägen för den idoga at få föda sig. Wi såge, at landets wälmåga skal befrämjas, och förbjuda en hel Province, at få köpa sig bröd, blott under förewändning, at hindra Lurendrägerier. Man fordrar lydnad emot Öfwerhetens befallningar, och de äro likwäl så många från flera Secler tilbaka, at Lagläsare sjelfwe få igen dem med mycken möda, och ibland sådana, som näppeligen kunna efterlefwas, utan at förgås i elände.
Här klagas om underwigt i handel, och wi hindre hwarandra så mycket wi kunne, at få sälja sina Waror til utlänningen. Wi wilje widga handelen och arbeta på dess inskränkning inom 15 eller 20 personer. Wi utmärglas af hög Cours, och söka likwäl med all magt, at binda Remittenterna wid så få Trassenter, som möjeligt är, hwilka, utom dess, redan äga öfwer Coursen et fullkomligt enwälde.
Wi arbete därhän, at öka den Nationnale winsten, och syslosätta tillika wårt folk med sådant arbete, där de knapt förtjäna watten och bröd om dagen. Wi tänke på Rättegångars förkårtande och Laglydnad, och likwäl öka dageligen wåra Lagar, så at Domaren sjelf får med möda igen dem af Registret, och knapt en hundrade del känner sina skyldigheter. Säg mig då min wälsinnade Läsare! hwad som af alt detta skal blifwa til slut?
Jag för min del kan ej annat än sjunga med Wärldsföraktaren Lucidor:
Af alt hwad jag här hör, jag inga tankar samlar:
Jag ser så många ljus, at jag om wägen famlar.
Med buller och bewis man mig förwirrad gör;
Och fast jag Swenska kan, jag wet ej hwad jag hör.
