- Project Runeberg -  Nautisk Tidskrift : organ för svensk sjöfart / Årg. XX. 1927 /
103

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Våra vanligaste sjötermers härstamning.

Det ligger ofta något av historia i ordens
uppkomst och betydelseförändring. Våra
ortnamn t. ex. säga oss ej så litet om Sveriges
och dess bygders bebyggelsehistoria. På samma
sätt kan man säga, att vår sjöfarts historia delvis
kan avläsas i de vanligaste sjötermernas
uppkomst och deras ursprungliga betydelse. Det
"är möjligt att urskilja åtminstone tre perioder
i deras tillkomst och härstamning.

Den första perioden skulle man kunna kalla
för den inhemska eller fornsvenska. De
sjötermer, som bildats ur de fornsvenska orden, gå
tillbaka till vikingatiden och århundradena före
denna. Från denna period ha vi först och
främst ordet skepp och båt. De ha
egendomligt nog samma betydelse. Skepp har nämligen
över formen skip utvecklats från det
fornsvenska verbet skibha, som betyder hugga eller
klyva. Och ordet båt är i sin tur en
utvecklingsform från verbet bidha, som likaledes
betyder hugga eller klyva. I överförd betydels?
är verbet bidha också ett uttryck för att dö,
men man får väl antaga, att båt icke har med
denna innebörd att göra. Om man söker tolka
innebörden i orden skepp och båt, har man
fullt fog för två tydningar. Den ena måste
hänföras till betydelsen hugga. I så fall skulle
skepp och båt betyda "det, som man huggit"
eller "det tillyxade". Mera poetisk är emellertid
den andra tolkningen, den som hänför sig till
betydelsen klyva. Skepp och båt skulle då
betyda "det, som klyver", och i så fall
naturligtvis vattnet.

Att vikingarna kände till segel och rå, visar
dessa ords fornsvenska härstamning. Deras
betydelse är duk och stör eller käpp. Denna
kännedom är för övrigt icke förvånande, då
vikingadrakarna faktiskt förde både segel och
en tvärstång på masten. Mera överraskande
är måhända det förhållandet att termerna
styrbord och babord härstamma från denna
tid. Bord är ett gammalt fornsvenskt ord, som
betyder bräde eller planka, och då drakens
styråra fanns på skeppets högra sida, fick
denna helt naturligt namnet styrbord. Ordet
babords tillkomst är litet lustigare. Ordet hette
långt in i medeltiden bagbord, d. v. s. bakbord,
och anses faktiskt ha sin tillkomst att tacka
det förhållandet, att mannen vid styråran
vände baken, d. v. s. ryggen, mot fartygets vänstra
bord.

Bogsprötet är i sin nuvarande egenskap en
uppfinning av långt senare datum än
vikingatiden. Men var för sig • voro orden bog och
spröt använda av vikingarna som sjötermer.
Sprötet, vars fornsvenska betydelse var pinne,
var vikingarnas namn på drakens mast. Bogen
återigen finnes icke i fornsvenskan annat än i
sammansättningar som t. ex. vårt armbåge och
stadsnamnet Arboga, som betyder åkröken.
Besläktade äro emellertid fornengelskans bough
(böjd gren) och sanskritordet böhn (framben).
Ordet bog har i fornsvenskan antagligen ungefär
betytt "böjning framtill", och att det då fått
giva namn åt drakens framstam är fullt naturligt.

Den relativt primitiva draken fick giva vika

103

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:13:32 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nautid/1927/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free