- Project Runeberg -  Nautisk Tidskrift : organ för svensk sjöfart / Årg. XX. 1927 /
323

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. Juli - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vad göra vederbörande för trafiken
genom Flintrännan?

Rubrikens och en närliggande fråga —• vad
gör lotsverket för att "leda" trafiken genom
Flintrännan — har gång efter annan såväl av
de olika sjöfartsorganisationerna som av
enskilda sjöfartsintresserade dryftats i pressen
och framställningar till vederbörande avlåtits
utan att detta till dato har åstadkommit
något positivt resultat. Genom denna
förhal-ningspolitik har nu denna för hela vår
kustfart och största delen av vår trampfart
vitala fråga kommit i ett sådant läge, att varje
dröjsmål med vidtagande av erforderliga
nydaningar och förbättringar måste betecknas
såsom en förlust, icke blott lokalt sett, utan
jämväl ur nationalekonomisk synpunkt. En
förlust, som vi icke längre ha råd med att
år efter år med rynkade ögonbryn bokföra
och sedan låta saken bero som om däråt
intet fanns att göra.

Under mer än ett kvartsekel har frågan om
Flintrännans breddning och fördjupning stått
på dagordningen, miljonförslag ha framlagts
och förkastats, dyrbara — mycket dyrbara —
bottenundersökningar ha verkställts och
vidlyftiga utläggningar, vilande på
bottenundersökningarna, framförts, bevisats och
motbe-visats, utan att man under tiden ägnat en
tanke åt att anpassa det gamla man ägde efter
tidens ofrånkomliga krav och sjöfartens
alltmera stegrade fordringar på effektivare
hjälpmedel för ernående av en i möjligaste mån
säker navigering genom denna viktiga farled.
Till sådana förbättringar erfordras inga
miljonanslag eller ens belopp av sådan
storleksordning, att de kunna verka avskräckande, ty
i "vackert väder" torde förhållandena sådana
de nu äro kunna betecknas såsom skäligen
tillfredsställande, då de däremot i tjocka eller
disigt väder — lindrigt sagt — lämna mycket
övrigt att önska. Så t. ex. för fartyg, som

i dis eller tjocka norr ifrån vilja angöra
Flintrännan (Fyrskeppet Malmö redd), som
jämväl är angöring för insegling till Malmö,
finnes. ingen annan mistsignal än en
undervattens-klocka — knallsignaler gives endast för statens
ångfärja — (Sic!) och då det näppeligen
finnes ett enda fartyg, vare sig bland kusttradama
eller övriga lastfartyg, frånsett möjligen de
stora transmarina linjernas fartyg, som äga
installation för undervattenssignalering, torde
det icke tarvas någon mera ingående
förklaring till orsaken varför befälhavare i ostadigt
väder drar sig för den onormala risken av
en dylik angöring. Följden blir givetvis, att
han, även då vädret är vackert, går genom
Drogden, där så gott som varje fyr är modern
och bl. a. försedd med kraftig mistsirén.
Såsom exempel härpå må anföras: Flak fort
3 stötar; Tre Kröner 2 stötar med olika
tonhöjd; Drogdens fyrskepp 2 stötar och Nordre
Röse 4 stötar. Alla här såsom stötar angivna
signaler äro givna med sirén.

På svenska sidan, d. v. s. i Flintrännan,
finnas däremot, frånsett vad förut anförts om
fyrskeppet Malmö redd, endast
övervattens-klocksignaler, såväl å Oskarsgrundets- som
Kalkgrundets fyrskepp. Och med den snäva
räckvidd som en sådan klocksignal äger —
staten har nyligen fått betala över 80-tusen
kronor för påsegling under tjocka av
ankar-liggaren "Dronning Dagmar" — torde det ej
förvåna om trafiken genom Flintrännan
krymper samman till minsta möjliga omfång.

Nu kan det måhända invändas, att
fartygen vid angöring av Flintrännan söder ifrån
angöra Drogdens fyrskepp och att de fartyg,
som vilja angöra norr ifrån, få skaffa sig
undervattenssignalering. Härvid må
emellertid bemärkas, att avståndet mellan Drogdens
fyrskepp till Oskarsgrundet, med den starka
och oberäkneliga strömmen mestadels på
sidan, är mer än tillräckligt stort för att i
tjocka under nuvarande förhållanden göra an-

:S23

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:15:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nautid/1927/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free