- Project Runeberg -  Svenskt nautiskt lexikon /
15-16

(1920) [MARC] Author: Gustaf Stenfelt - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Ankarfly ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15

Ankarfly—Ankarlägg

16

kipa-, att hala upp ankaret på relingen,
vilket på segelfartyg brukade ske
medelst en gina, som höggs i den om
fly-et gripande fiskhaken, vars skinkel
lades i kipen på ändan av en lös bom för
att hålla ankaret ut från skeppssidan.
~ sticka-, i botten brukar man göra
med stockankaren, då man ligger vid
kaj för att ej skadas av passerande
närgångna fartyg. ~ "— syns", varskor
styrmannen förifrån, då man lättar
ankar, och stocken kryper upp mot
vattenbrynet. ~ "— är för klyset", rapport
från styrmannen, då röringen nått
klyset under upphivningen. ~ "— är lätt",
rapport från styrmannen, då han kan se,
att kättingen hänger lodrätt ned och
svänger, och ankaret sålunda har rest
sig från bottnen. ~ är stockskjutet, se
stockskjutet. ~ "— upp och ned" rapport
från styrmannen, då han ser, att ankaret
har rest sig från botten färdigt att
lättas. ~ -fly, den spadformiga delen av en
ankararm, varmed ankaret griper. ~
-grund, ställe där det är lämpligt att
ankra. Betecknas ofta i sjökort med ett
ankare. ~ -krän, mindre lyftkran på
backen för ankaret. ~ -krona eller
ankarkryss, den tjockaste delen av ett
ankare, varifrån armarna utgrena sig.
~ kätting, kätting, varmed ankaret och
fartyget äro förenade. Den är fästad
vid ankaret medelst en schackel eller
klam samt tagen runt ankarspelet tre
gånger, om det är handspel. På
ång-spel, som numera allmänt brukas
(såvida man ej rent av har elektriskt)
ligger kättingarna en på var sida om
pall-stötten i stora rörliga skivor, som
kunna ansättas med friktion och bli
stillastående. Nedre ändan av kättingen är
fastgjord i botten av kättingboxen, där
kättingen förvaras och stuvas klar till
utlöpning. Ovanpå densamma får
ingenting läggas, som kan vara i vägen.
Kättingen är antingen stolpkätting
(varje länk försedd med en stolpe i mitten)
eller kortlänkad (utan stolpe). För
varje 15: de famn finnes på stolpkätting ett

lås eller schackel, som bör vara märkt
med ett s. k. körnarmärke, 1 för 15, 2
för 30, 3 för 45 o. s. v. så att man lätt
skall kunna förvissa sig om, huru
mycken kätting, som är utstucken. Låsen
äro eller skola vara försedda med
pinnar av segt trä, som fästa dem vid de
mellansittande bultarna för att dessa ej
må äta sig loss och ankare med kätting
bliva liggande kvar på sjöbotten, då
man hivar upp. Kortlänkad kätting
användes endast på mindre fartyg.
Längden på ankarkättingar varierar efter
fartygens storlek från 60 famnar till 360
på mycket stora fartyg. Vikt och
dimensioner för ankare och kätting
finner man i tabeller, upprättade av vissa
klassificeringssällskap mot så kallade
equipment numerals eller i tabellbilaga
VI, Byggnadsreglemente, sid. 276, mot
utrustningsnummer i Carl Malméns
Sjöfartssäkerheten, del II. ~ -kättingens
visning kallar man dess riktning från
klyset räknat, då ankaret är ute. ~
-lanterna, denna föres, när fartyget
ligger till ankars, frän solens nedgång
till dess uppgång. Den skall visa ett
vitt, klart likformigt och oavbrutet
sken, som är synligt runt hela
horisonten på minst en distansminuts avstånd.
På fartyg av mindre än 45 meters längd
skall den vara upphängd ej mindre än
6 meter över relingen på lämpligt ställe
förut t. ex. på fockstaget. Fartyg av
45 meter eller därutöver skall föra en
liknande lanterna förut icke lägre än 6
meter och icke högre än 12 över
relingen samt därtill i närheten av eller vid
fartygets akter på en höjd, som icke är
lägre än 4,5 m. än det förliga ljuset, en
liknande lanterna. ~ -liggare, fartyg
som ligger förankrat, skall föra
ankarlanternor, som sagts och dessutom i
tjocka ringa hastigt på skeppsklockan
vid pass 5 sekunder varje minut. ~ -lås,
sprint eller hasp, som fasthåller
penter-linan på överkant av kranbjälken och
som slås undan, då ankaret skall läggas
av. ~ -lägg, den längsta delen av ett an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:15:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nautiskt/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free