Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bemanna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
Bemanna—Beting
48
het (överexekutor) förhindra ett fartyg
att lämna hamn, då det häftar i skuld.
Bemanna, förse ett fartyg etc. med
manskap.
Benetnasch, yj Ursae Majoris, sista
stjärnan i Stora Björn.
Bensin eller bensol, ett kolväte, som
bildar färglös olja. Förekommer i den
flyktigaste delen av stenkolstjäran.
Berdangevär, bakladdningsvapen,
konstruerat av amerikanaren Berdan.
Berenices hår, stjärnbild på norra
stjärnhimmeln.
Beriberi, en endemisk sjukdom, som
förekommer i Indien.
Bermudasbåt, sluptacklad båt, mast
och segel som på Marconirigg.
Beröringselektricitet, den elektricitet,
som uppstår, då två metaller beröra
varandra.
Besan, se mesan.
Besiktning, enligt 41 § sjölagen skall
befälhavare, då hans fartyg genom
olyckshändelse lidit skada, som
föranleder betydligare reparation, anordna
besiktning.
Besiktning, mot-, är ett villkor, som
varje köpare av fartyg bör stipulera,
innan han bestämmer sig. Fartyget bör
ses i docka eller på land. Nekar
säljaren härtill, kan man vara viss, att saken
är sjuk. ~ -sman, sakkunnig, som utför
besiktningar och värdering av fartyg
efter lidna haverier. Han förordnas av
magistrat på förslag av handels- och
sjöfartsnämnd. ~ -sprotokoll eller
besiktningsinstrument skall utfärdas, sedan
besiktningen är gjord.
Beskaffenhet och mängd okända
(qua-lity & quantity unknown): term i
kon-nossement, varigenom befälhavaren
tecknar sig fri från ansvar för inlastad
varas myckenhet och beskaffenhet.
Beslag eller embargo, innebär
beslagtagande förnämligast av främmande
fartyg eller gods i egna
territorialvatten och användes dels som form för
repressalier, dels som självständigt
maktmedel. ~ -ssejsing eller beslagsband,
lång, smäcker lina eller plattingsstycke,
varmed ett segel göres fast. Ute till
sjöss brukar man taga sejsingen runt
seglet med långa slag, men i hamn
lägger man slagen (varven) tätt till
varandra, för att det skall se prydligt ut.
Beslå, är att rulla ihop och ombinda
segel med sejsingar. ~ för det lösa, är
att göra fast ett segel hastigt utan att
fästa sig vid utseendet.
Besparingsventil, ekonomisk
pådrag-ningsventil.
Bestick, ett fartygs bestick är dess
läge i sjökortet efter döda räkningen,
d. v. s. rättvisande kurs och behållen
distans. I forna tider, då man ej hade
så brått, som i våra dagar, brukade man
göra upp besticket vid middagen. Nu
sker det vanligtvis något oftare,
åtminstone på bättre fartyg. ~ -tabeller,
trigonometriskt uträknade tabeller,
avsedda att underlätta uppgöringen av
besticket. Klints tabeller äro de, som
mest användas i Sverige.
Bestyck-a^ att intaga och uppställa
artilleripjäser med tillbehör på ett fartyg
eller en fästning. ~ -ning, ett fartygs
eller en fästnings artilleri och
krigsattiralj.
Bestötfil, en större fil, som stödes mot
armen.
Besättning, ett fartygs eller en
fästnings hela bemanning (befäl och
manskap.)
Besök i tjänsten på örlogsfartyg, se
hedersbevisning.
Beta (tonvikten på e) kättingen,
lägga bukten av ankarkättingen akterom
spelet runt spelnocken och därefter om
betingen.
Beteigeuze, a Orionis stjärna av l:a
ordningen. Översta i Orion.
Betelskepp, skepp, vars befälhavare
det åligger att hålla offentlig
gudstjänst för sjöfolk under vistelse i
utländska hamnar.
Beting, därmed menas numera den
upprättstående (vanligen) ekstötta, en
på var sida, genom vilken axeln till an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
