- Project Runeberg -  Svenskt nautiskt lexikon /
49-50

(1920) [MARC] Author: Gustaf Stenfelt - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Betingsdyna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

49

Betingsdyna—Blandningskamare

50

karspelet går, och på vars ntsida
spel-nocken sitter. På ångspel eller järnspel
i allmänhet äro hetingarna av gjutjärn.
~ -sdyna, trästycke, fastsatt på beting
för att hindra skamfilning. ~ -shuvud,
övre delen av en beting, som är
avrundad för att trossar, som fastsättas om
detsamma, ej skola skamfilas. ~-sknä,
(kallas även björn), ett starkt ekstycke,
som är fastsatt i däcket emot betingen,
som stöd för densamma. ~ -slager, det
lager för betingen av ett ångspel, vari
dess axel vilar. ~ -sslag,
ankarkättin-gens törnar eller fastgöringsslag om
betingen.

Betong, blandning av grus, krossad
sten och cement. Användes till byggnad
även av fartyg, men är då armerad.

Betsman, våg bestående av en
järnstång med balans i ena ändan.

Bevara båtarna, förse dem med vapen,
utredningspersedlar o. s. v. för att göra
landstigning.

Bidevind, ligger ett fartyg, som
seglar så nära vidén som möjligt med fulla
segel, samtidigt som dessa äro ställda i
den härför lämpligaste riktningen, det
är, då halsar och skot äro dikt an eller
rårna äro brassade hårt mot lä rigg. Se
ligga bi. ~ och jämt fullt,
kommandoord till rorgängaren att styra så tätt
till vinden som möjligt, utan att komma
seglen att leva. ~ -sben, säges den ha,
som kan gå och stå på däck med
bibehållen balans i sjögång. ~ -smärke,
märke på lovarts brassar vid kryssning,
som utvisar, var de skola hållas an, då
man halar runt rårna vid vändning.
Bi-devindsmärket göres så: då man tagit
törn med brassen under koffernageln,
slår man ett halvslag över densamma och
om den stående parten av brassen. ~
-seglare eller bidevindare, fartyg som
"ligger" bidevind i motsats till sådant,
som går för "öppen vind" (god). Även
en mollusk, som finnes i tropikerna och
i vackert väder spänner sin slemmiga,
rosafärgade simblåsa som ett segel och

drives fram över vattenytan. Den
kallas även portugisisk örlogsman.

Bifilär lindning, tvåtrådig lindning.

Bilao (Guilala), en tvåmastad båt, som
förekommer på Philippinerna.

Bil-ander, ett numera utrangerat
hol-länskt fartyg, briggriggat men med
log-gertsegel i stället för gaffelsegel på
storn. ~ -attest eller bilbrev, intyg om
ett fartygs byggare, byggnadsort,
byggnadsår, tonnage m. m. Det skall
uppvisas i k. kommerskollegium för
erhållande av registreringscertifikat.

Bil och bolfärdigt, är ett fartyg, då
det är färdigt att lämna stapeln och
endast saknar rigg och utrustning. ~ -röst,
mytologiskt namn på Vintergatan.

Binom, algebraisk storhet, bestående
av två delar sammanbundna medelst
tecknet + eller —, t. ex. (a+b).

Biplaneter, drabanter, månar.

Bipolär, tvåpolig.

Bisittare, sakkunnig, som biträder
rådhusrätt eller annan rådsförsamling.

Bisturi, kirurgisk kniv.

Bitumastik, ett slags elastiskt cement,
som brukar användas i maskintankar
m. m.

Bituminösa kol, kol, som innehålla
bitumen eller ett slags beck, som ensamt
brinner med klar låga och icke
efterlämnar några förbränningsrester.

Bivack, läger under bar himmel.

Bjälklask, skarv på en bjälke.

Björn, betingsstötta, även en stor
fyrkantig sten med handtag, varmed man
skrubbar däcket. Rortrumman på en
del fartyg i forna tider kallades även
björn. ~ -hål eller soldatgatt, öppningar
i märsen å ömse sidor om masten,
varigenom mindre armstarka akrobater
brukade krypa vid äntring. skjuta-,
att under länsning gira så mycket, att
vinden kommer in från andra sidan och
slår back. En farlig manöver i hård
vind.

Blandningskammare i motor, det rum
utanför cylindern, där blandningen av
gas och luft försiggår.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:00 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nautiskt/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free