Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Blosslampa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
Blosslampa—Boga
54
en drevsudd, som är fastgjord vid en
pinne, och som doppas i fotogen eller
tjära samt antändes. ~ -lampa, är en
bleckkanna med pip, varuti sitter en
veke. Lampan fylles med någon
brännbar vätska och användes såsom lyse i
kolboxar o. s. v.
Bly, en av de allmännaste metallerna,
som förekommer i form av kol, fosfor
eller svavelsyrat bly. Rent bly är mjukt,
grått, glänsande och klanglöst. ~ -glans,
den viktigaste blymalmen består av bly
och svavel. Ibland innehåller den
något järn och zink samt alltid silver. ~
-glansdetektor, upptäckare av elektriska
vågor framställd av blyglans. ~
-hammare, hammare av bly. ~ -sa, lanterna.
~ -skarv, blyplatta, varmed man tätar
en skarv. ~ -vitt, vit målarfärg av
basiskt blykarbonat.
Blåhetta, en av de första
färgförändringarna vid upphettning av järn och
stål. ~ -kopia, en på blått preparerat
papper framställd ljuskopia av en
tuschritning på genomskinligt papper eller
väv. ~ -ljus, fyrverkeripjäs (romerskt
ljus), tändes som nödsignal.
Blås-a (giva signal med visselpipa). På
örlogsfartyg användes uttrycket: "Blås"
som kommandoord, då order skola
givas genom att upprepa en föregående
lystringssignal medelst skepparpipa. ~
bort manskapet, genom signal entlediga
manskapet efter en uppställning. ~ ut
pannan, släppa ut ångan ur en
ångpanna. ~ fast, kommandoord till signal
för att göra fast det tåg, som halas. ~
-lampa, lampa, varmed tändkulan på en
ekplosionsmotor eller metaller i
allmänhet upphettas. ~ ner,
kommandoord till signal att entlediga
manskapet efter arbete på däck eller till
väders. ~ stuva kojer, kommandoord till
signal att rulla ihop och beslå
hängmattorna. ~ -stål, bessemerstål. ~ till
skaffning, kommandoord till signal, att
låta manskapet intaga sin måltid. ~
över, kommandoord till signal, då fall-
repsfolket, som varit uppställt, skall
lämna fallrepet.
Blåtröjor eller blåskjortor, gammal
benämning på örlogsgastar.
Blända, delvis eller helt avstänga ett
sken, som kan förväxlas.
Blänkfyr, fyr, som visar regelbundet
återkommande blänkar med till- och
avtagande ljusstyrka och intervaller av
mörker. Man kallar även de bloss eller
bengaliska eldar, varmed man påkallar
lots för blänkfyrar.
Bläster, den komprimerade luft som,
alstrad av en blåsmaskin, insläppes i
ugnar och eldstäder för att framkalla
större värme och livligare förbränning.
~ -krän, krän, som påsläpper ånga till
bläster. ~ -rör, ångrör till bläster.
Blötbalja, 1) balja, vari man blöter
och (om möjligt) mjukar upp stockfisk;
2) dåligt sjöfartyg.
Bock-a spant, böja spant järn i den för
detsamma avsedda formen. ~
-nings-block, svåra järnplattor med hål, i vilka
sättas stoppare för bockning av spant.
Brukar ligga på marken i varvssmedjor.
Bodmeri, ett lån, som mot viss
överenskommen ränta (premie) upptages av
befälhavare på utrikes ort för resans
fortsättande mot säkerhet av fartyg och
last. Ordet härleder sig från det
engelska bottomry (av bottom, som betyder
botten), därför att man pantsatte kölen
eller fartygets botten. ~ -brev, kallas
lånehandlingen vid bodmeri. ~ -ist,
kallas den, som är långivare vid bodmeri.
Bog, den främre avrundade delen av
ett fartyg å ömse sidor om stäven. Man
brukar säga lovarts och läbog, alltefter
som det är fråga om att bestämma ett
föremåls riktning. Då man seglar
bidevind och skall vända, kallas det att byta
om bog. ~ -a av ett ankare, göra loss
detsamma från dess surrningar och med
spak bringa ut det från svinryggen eller
den upphöjda jlel av relingen, där det
plägar sitta, då man befinner sig i
närheten av land. ~ -a in ett ankare, hissa
upp ett ankare och lägga det på svin-
#
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
