- Project Runeberg -  Svenskt nautiskt lexikon /
61-62

(1920) [MARC] Author: Gustaf Stenfelt - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bottenstockarnas ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

61

Bottenstockarnas—Brass

62

tyg motsvaras bottenstocken av en plåt,
ställd på högkant tvärs över botten och
nitad till denna. Den sträcker sig ut till
"slaget" och fortsättes uppåt sidan av
spantet. ~ -stockarnas resning,
vinkelräta avståndet från en bottenstocks
yttre ända, mätt från underkant av slaget
till en linje, dragen horisontalt genom
bottenstockens inre ända. Benämnes
ofta med dess engelska namn "rise of
floors". ~ -stocksvägare, å träfartyg en
eller flera grövre plankgångar i
garneringen, som betäcka
bottenstocksändar-na utefter hela fartygets längd
inombords. ~ -tankar, cisterner för
vattenbarlast i botten på järn- (stål) fartyg.
Numera byggas de merendels i form av
en dubbel botten, utgörande ett
cellsystem med manhål mellan cellerna, så
att man kan komma till att rengöra och
bestryka dem med cement. ~ -ventiler
och kranar, eller som de även
benämnas, sjöförbindelser, äro anbringade i
botten på en ångare för insläppning av
vatten.

Boven, ett holländskt ord, som betyder
över. Det användes i vissa
sammansättningar såsom bovenbramstång,
boven-brambrass, bovenbramfall, bovenbramrå,
bovenbramsegel o. s. v. På
handelsfartyg har man utbytt benämningen boven
mot röjel (av engelska royal).
Boven-bramtoppen ligger närmast över
bram-stången och är den fjärde avdelningen
av en mast nedifrån räknat.

Boxas, slåss konstfärdigt med
händerna. Nyttig konst för alla.

Bram, stamordet i en massa
sammansättningar, som ingå i en rigg (uttalas
bramm), och som hava sin plats inom
tredje avdelningen (bramriggen) på en
mast, såsom: brambardun (se bardun),
brambrass (se brass), bramdrejrep (se
drejrep), brameselhuvud (se eselhuvud),
bramfall (se fall), bramgigtåg (se
gig-tåg), bramgårding, bramgöling,
bram-ledsegel, bramputtingar, bramrack,
bramskot. ~ -rigg, den stående rigg,
vant m. m., som stöttar bramstången.

~ -rå, den spira, som ligger tvärs över
bramstången och som uppbär
bramseglet. ~ -segel, det tredje råseglet
nedifrån räknat på fartyg med enkla
märssegel, det fjärde på fartyg med
dubbla. Numera ser man även dubbla
bramsegel på större seglare. ~
-segels-kultje, kallas det, då vindstyrkan
medgiver förandet av bramseglen
bidevind. ~ -stag, det tåg (stållina), som
förenar eller stagar bramstångens övre
del med klyvarbomsnocken förut eller
med för- eller stormärsstångens fot på
de övriga masterna. ~ -stagssegel, se
stagsegel. ~ -stång, tredje avdelningen
på en mast nedifrån räknat. ~
-topp-länta, se topplänta. ~ -vant, se vant.

Brand-rör, ett rör, vanligen av metall,
som skruvas in i sprängprojektiler för
antändning av dess sprängladdning. ~
-skepp eller brännare, ett fartyg, fyllt
med brännbara ämnen, som sattes i
brand, varefter fartyget manövrerades
att sammanstöta med fientligt fartyg.

Brandleys rör, se kohärer.

Brass, tåg, ett på var sida, som leder
från nocken (yttersta ändan) av en rå
genom block till en annan mast och ned
till däcket, stundom även direkt och har
till ändamål att horisontalt ställa rån i
större eller mindre vinkel mot fartygets
medellinje, beroende på vindens
riktning. Brassarna benämnas med
avseende på vinden: lovarts brassar och lä
brassar. Med avseende på deras
huvudplacering benämnas de: förbrassar,
stor-brassar och kryssbrassar, samt då ett
fartyg har fyra master med rår härtill
jiggerbrassar och då det har fem,
kommer härtill mellanbrassar, alltefter den
mast de betjäna. För övrigt taga de
namn efter den rå, de tillhöra, alltså:
på fören: fockbrass, undre märsbrass,
övre märsbrass, brambrass, röjelbrass,
på stören (stormasten) storbrass (mera
sällan storebrass), undre märsbrass m.
m., på kryssen (kryssmasten)
begine-brass, undre märsbrass o. s. v.
Kontra-brass var en brass, som ledde föröver på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:15:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nautiskt/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free