Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Brassa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
Brassa—Brobänk
64
en rå, som även hade brass akteröver.
~ -a, är att genom brassarnas halande
förändra rårnas ställning i förhållande
till vinden. ~ -a av, är att brassa
förrårna så, att seglen börja leva vid
stag-vändning för att fartyget lättare siall
lova. ~ -a back, brassa rårna så, att
vinden verkar på framsidan av seglen,
då man vill minska farten. Man
brassar t. ex. back, då man skall hämta
lots. ~ -a bidevind eller skarpt, brassa
rårna så, att de göra minsta möjliga
vinkel åt lä med fartygets medellinje,
och seglen därigenom komma i lämpligt
läge för bidevindssegling, m. a. o.
medgiva, att fartyget kommer så högt (nära
vinden) som möjligt. ~ -a fullt, brassa
rårna så, att seglen fyllas, sedan man
legat back. ~ -a fyrkant eller
fördevind, ställa rårna vinkelrätt mot
fartygets långskeppsplan. ~ -a in, hala lä
brassar, då vinden skralnar (drager sig
förligare). ~ -a levande, är att brassa
rårna, så att vinden blåser parallellt med
dem och kommer seglen att leva eller
fladdra. Kallas även att brassa på rand.
~ -a på stång, är detsamma som att
brassa back. ~ -a runt eller brassa om,
att vid manöver genom brassning så
förändra rårnas ställning, att den ända,
som före brassningen var vänd föröver,
kommer akteröver eller tvärtom. ~ -a
upp eller hala upp i brassarna, är att
hala i lovarts brassar och släcka
(släppa efter) i lä, då vinden rymmer. ~
-block, block, varigenom en brass leder.
~ -buteljon, en järnarm eller kort bom,
som sticker ut från fartygssidan vid
relingen, och vari blocken till
underbras-sarna äro fastsatta. ~ -skinkel eller
skänkling, tåg, kätting eller stållina,
varmed ett brassblock är fast vid en
rå-nocIE ~ -mattor, mattor av tågvirke,
som fastnajas på rår, vant, barduner och
andra ställen, som äro utsatta för
skam-filning i följd av brassning. ~ -märke,
ett märke av segelgarn, som sättes på
en brass för att angiva
fastsättnings-punkten på densamma, då rån skall va-
ra brassad i ett bestämt läge, t. ex.
fyrkant eller bidevind.
Bredd, ett fartygs största bredd
mätes på insidan av bordläggningen vid
noll-spantet (fartygets bredaste del).
Bred-fock, ett råsegel, som hissas
under fockrån på mindre fartyg. ~ -sida,
kallas ett fartygs sida, när den är
bestyckad med kanoner. "Giva en
bredsida" eller "ett glatt lag", kallades det
förr i världen, då man samtidigt gav
eld med en bredsidas alla kanoner.
Brigantin, ett tvåmastat
handelsfartyg, med ett slags lättare briggrigg. Det
brukade även kallas skonertbrigg och
hade salningar i stället för märsar
samt saknade segel under storrån.
Numera sällsynt. Det fanns även på sin
tid en örlogsbrigg, som förde 10 till 20
kanoner, och som hade denna
benämning. Den förekom hos en del
medelhavsfolk.
Brigg, ett fartyg med två master, som
båda hava rår och märsar som på de
främsta masterna på en fullriggare.
Stormasten på en brigg har dock därtill
ett gaffelsegel, som kallas briggsegel.
Många modifikationer av briggtypen
förekomma såsom "biländer",
"snau-brigg", "hermafroditbrigg",
"kutter-brigg". ~ -riggad, tacklad som brigg. ~
-segel, se brigg.
Briketter (Mariebriketter,
industribriketter), brunkol pressade till
parallelle-pipeder.
Bringa ett föremål tvärs, styra så, att
ett föremål är i rät vinkel mot fartygets
långskeppsplan.
Bris, vind i allmänhet. Man skiljer
på laber bris, frisk bris och hård bris.
~ -a i, säges vinden göra, då den
tilltager i styrka.
Brisantgranat, projektil, som krossar
och sönderbryter det, som den träffar.
Britanniametall, en legering av tenn,
koppar, zink och antimon. Liknar
silver.
Bro-bänk, träbrygga vid skeppsvarv
eller i hamn, där fartyg förtöja. ~ -hu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
