Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Brädgångstötta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
Brädgångstötta—Bureau
68
ken överspolning. Öppningen bör, om
den är stor, vara försedd med en eller
två horisontalt anbringade
säkerhetsstänger. ~ -stötta, se brädgång.
Brännare, se brandfartyg.
Bränning, våldsamt brytande sjö.
Brännplåt, se baffelplåt.
Bränsle-besparare, kallas även
economiser, apparat för bränslebesparing
genom utnyttjande av de avgående
förbränningsprodukterna i en eldstad. ~
-fördelare, anordning, varmed bränsle
fördelas från en gemensam reservoar
till flera eldstäder. ~ -pump, på motor
är den pump, varmed oljan pumpas in i
karburatorn. ~ -rör, det rör, varigenom
oljan pumpas på en motor. ~ -tank,
cistern, vari brännoljan förvaras på en
motorbåt. ~ -ventil, ventil, som
avstänger eller förmedlar tillförseln av
flytande bränsle.
Brödback, träbunke, som användes till
brödkorg av manskapet.
Brödbinge, brödlår.
Bröddurk, rum (klätt med bleckplåt),
där man förvarar bröd.
Bröstduk, en foderduk på märsseglet
för att skydda det mot märsen.
Buffertar, man plägar på större
ångare uppsätta dylika å ömse sidor om
rodersegmentet för att hindra rodret att
gå för långt över. Även å styrledningen
har man numera buffert fjädrar för att
ledningen skall töja sig, då rodret
knycker hårt.
Buk, mitten av ett råsegel. Då seglet
göres fast, drager man så mycket därav
från nockarna till mitten av rån, som
man kan, för att få "buken" så snygg
som möjligt. ~ i lagg, fat stuvas
sålunda, eller så att laggen på övre tir
ligger mot buken på undre. ~ -gårding, se
gårding. ~ -länga eller stropp, som
lägges om buken på ett råsegel, då den
skall rullas upp på rån. ~ -sejsing eller
hanfot, kallas en trekantig
segeldukslapp eller ett slags bukgjord av platting
(flätade kabelgarn), varmed buken fast-
göres till rån. ~ -talja, talja, som
hugges i buklängan, då buken rullas upp.
Bukt, 1) större havsvik; 2) böjd del av
ett tåg.
Bulbjärn, plattjärn med ena kanten
utvidgad och rundad (bulb). ~ -spant,
spant av bulbjärn. ~ -vinkel,
vinkeljärn med ena flänsen, som är bredare,
försedd med bulb.
Bult, rund järn- eller metallstång, som
i synnerhet användes att förbinda de
olika delar, varav ett träfartyg är
sammansatt. Bultar äro av olika slag och
dimensioner allt efter deras olika
ändamål, t. ex.: hackbultar, hakbultar,
jag-bultar, klinkbultar, ringbultar o. s. v.
~ -ar i segel, kallades förr dubblering av
segelduk, som syddes på för att stärka
ett segel, t. ex. nockbult, bolinbult,
skot-bult o. s. v. ~ -bricka, flat plåtring, som
ligger mellan bulthuvudet och träet. —
-huvud, den utvidgade och tillplattade
delen av en bult.
Bunkerkol eller maskinkol, kol,
varmed maskineriet ombord drives;
fartygets eget kolförråd.
Bunkåra, en lång, tung åra, varmed
mindre fartyg framroddes i stiltje.
Bunsenbrännare, gasbrännare med
svagt lysande men stark värme
utvecklande låga.
Bunt, uppstående ring på en axel, som
därför kallas buntaxel. ~ -lager, lager,
vari buntaxeln vilar. Det är avsett att
upptaga axelledningens långskeppstryck
i en maskin, och det är därför noga
inpassat efter buntarna på axeln. ~
-lagernisch, nisch för buntlagret. ~
-lagerstol, lagerstol för buntlagret.
Bureau Veritas, sällskap för
klassificering och registrering av alla slags
fartyg, såväl ångare som seglare. Sällskapet,,
som bildades 1828, och som har sitt
huvudsäte i Paris, publicerar årligen regler
för fartygs konstruktion och
klassificering med tillämpning av de nyaste
uppfinningar och metoder. Reglerna äro
uppställda av framstående tekniker.
Jämte denna publikation utgives årligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
