Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - F. O. B. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
F O B —Fotofon
154
F. O. B., se fritt ombord.
Fock, understa seglet på fockmasten.
Innersta förseglet i båt kallas även fock.
I nedanstående sammansättningar kan
man i stället för fock skriva focke eller
för-. ~ -bom, varmed nedre delen av en
fock sträckes och styres. ~ -bolin, se
bo-lin. När man stagvänder med råseglare
brukar man låta gå fockhalsen, innan
kommandoordet "rund för" gives, men
behålla fockbolinen fast, tills denna
order skall utföras, då den kastas loss,
innan man rört brassarna på förn. ~
-brass, se brass. Fockgigtåg, se gigtåg.
Fock gårding, se gårding. Förfar
liknande med fockhals, fockhalsbuteljon.
~ -mast, den förligaste masten på ett
fartyg med flera än en mast. ~ -rigg,
de tåg eller stållinor, varmed
fockmas-ten är stöttad (stag, barduner och vant).
~ -rå, den understa rån på fockmasten.
~-röst, röst (s. d.), vari fockriggen är
fästad. ~ -skot, tåg eller talja, varmed
focken skotas. ~ -stag, tåg eller stållina,
som går från fockmasten vid märsen
föröver ned till bogen på fartyget och
tjänar att stötta masten föröver. ~
-vant, se vant.
Foderduk, dubblering av duken på ett
tsegel vid liken för att stärka kanterna
samt för att skydda seglet mot
revtal-jor, gårdingar o. s. v.
Fogsvans, en kort såg med handtag.
Folkpass, eller förteckning över
manskapet skall finnas på fartyg eller
båtar, som tillhöra lantmän eller
invånare i köpingar, fiskelägen och
lastage-platser, vid resor inrikes orter emellan,
i alla de fall, då enligt gällande
för-passningsstadga förpassning för
fartyget bör uttagas. Se vidare Kungl,
förordn. 26 okt. 1833. Sjölagen, 2 avd.
Fomalhaut, « Piscis Australis, Södra
fisken, nautisk stjärna av första
ordningen på södra stjärnhimmeln. Den
ligger i rät linje (nära på) med
Ache-nar och Canopus båda av första
ordningen till höger om Stora och Lilla
molnet.
Fond, kapital, vars årliga räntor äro
anslagna till något visst ändamål, men
som ej självt får röras. Fonder kallas
även statspapper.
Force majeure, naturhinder eller i
allmänhet omständigheter, över vilka man
ej har något kontroll.
Forcera, pådriva över det vanliga.
Forcering, för att uppnå högsta
möjliga fart stänger man de till fria luften i
en ångpanna öppna eldrummen och
sätter i gång fläktarna, varigenom ett
högre lufttryck (blästertryck) erhålles.
Forcera med segel eller gå med forsa
segel, är att föra så mycket segel, som
fartyg och rigg kunna tåla.
Formel, en regel uttryckt med
algebraiska tecken.
Formförändring å en ångpanna vid
tryckprov utvisar, att pannan ej är
användbar.
Formstyvhetsmoment, se
styvhetsmoment.
Forsar, ställen, där strömmen i en flod
är starkare än annorstädes, beroende på
bottnens och strändernas formation eller
på något i närheten beläget vattenfall.
Fosfor (ljusbringare), ett allmänt,
giftigt och eldfarligt grundämne. ~ -brons
består av koppar och tenn med en liten
tillsats av fosfor. ~ -escens, en hos
vissa icke självlysande kroppar
förekommande egenskap att även, sedan de
icke längre äro belysta, lysa med
starkare eller svagare sken, utan att avgiva
värme.
Fot, gammalt längmått. Nedre delen
av en mast eller stång. ~ -block, block,
som är fast nära däcket, och varigenom
man skär ett fall, t. ex. märsfall, för att
kunna sträcka det långs däck, så att
flera personer kunna komma åt att
hala. ~ -broms, broms på vinsch e. d.,
som skötes genom trampning. ~ -cirkel,
se stångcirkel, ~ -duk, nedre duk på ett
segel. ~ -hål i träskott i stället för
trappsteg.
Fotofon, apparat för trådlös
telefonering medelst ljus vibrationer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
