Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Förmiddagsmärs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
Förmiddagsmärs—Förste
172
vakten, 8—12 f. m. ~ -mars, märsen på
fockmasten, se för övrigt märs. ~
-märs-korpral, se märskorpral. ~ -mörkelse,
undanskymmande av en himmelskropp
genom en annan eller under dess
passage genom skuggan av en större. ~
-nagla kanonerna, detta brukades förr i
världen, då man befarade att förlora
dem till fienden. Det tillgick så, att
man jagade en svår spik in i
fänghålet. ~ -nagling kallas förbindningen av
vissa fartygsdelar medelst tränaglar. ~
-ning, en av statsmedel utgående
gratifikation, som fordom utbetalades till
manskapet på de fartyg, som återvände
till hemlandet med last. ~ om, beläget
framför. ~ om masten är ett uttryck,
som härstammar från det engelska
"be-fore the mast" eller "before the stick",
och vilket betyder, att man seglar som
menig man. ~ om tvärs är ett föremål,
då vinkeln mellan detsamma och
fartygets medellinje förifrån räknat är
mindre än 90° men större än 45°. ~ order,
anlöper man ibland en hamn, i
synnerhet om lasten blivit såld, sedan man
lämnade avlastningsorten. ~ -pik, den
förligaste delen av ett fartyg inombords
och under vattnet. ~ -piktank, cistern,
inbyggd i förpiken. ~ -propeller finnes
ibland på isbrytare samt på färjor. ~
-resningen, består av fockmasten,
för-märsstången, förbram- och
förboven-bramstängerna med dithörande tacklage
och rår. ~ -rådskonstapel är biträde till
fartygsintendent. ~ -rådsman i flottan
ansvarar under vederbörande
uppbördsman för att ordning och snygghet äro
rådande i förrådsrummen. ~ -rådsrum
får ej inrättas i hytter eller skansar, ej
heller får genomgång till förrådsrum
beredas genom skans. ~ -rår, rårna på
förtoppen. ~ -se, undersöka, och om
behov finnes, reparera. ~ -segel, i
allmänhet de segel, som hava sin plats förut
på ett fartyg för att motverka, att det
kör upp i vinden; i mera inskränkt
mening de segel, som hava sin plats
emellan fockmasten och bogsprötet eller kly-
varbommen. ~ -seglade order, hemliga
order, som ej få öppnas, förrän
omständigheterna medgiva dess brytande. De
utfärdas t. ex. för att ej
destinationsorten av en expedition skall komma till
offentlig kännedom i förtid och
eventuellt lägga diplomatiska hinder i vägen.
~ -skepp, den del av ett fartyg, som är
belägen förom dess bredaste del. ~
-skjuta sig, säger man, att en last gör,
då den genom slingring eller hårt
väder flyttar sig frän den ena till den
andra sidan av fartyget. För förande av
spannmålslaster e. d. se
Sjöfartssäkerheten Malmén, del II. ~ -skjutning,
avståndet emellan två laskar i
närliggande bordläggningsplankor. ~ -skoter,
skoter till försegel. ~ -skott, en
månadsavlöning i förskott pläga sjömän få, då de
mönstra på, såvida resan beräknas
räcka mer än denna tid, och sedan de fört
sina tillhörigheter ombord.
Vakthavan-de styrmannen bör tillse, när sakerna
komma ombord, att de innehålla kläder
och inte halm och tegelstenar, som det
hänt en och annan gång. ~ -skruvning,
sammansättning av tvenne rörändar
medelst skruvgängor och en rörlig
mutter. ~ -slå, se förfara. ~ -språng på
normalslid, är vad sliden öppnar sig, då
pistonen står på centrum. Försprånget
är av två slag, yttre och inre. Det förra
är, vad sliden öppnar på ångsidan, och
det senare vad den öppnar på
avloppssidan. ~ -språngslinje, den linje på ett
indikatordiagram, som angiver
försprånget. ~ -språngsvinkel, är den
vinkel, som excenterskivan står mera än
90° före veven på en ångmaskin. ~
-stagad, säges om en mast, som lutar
för mycket föröver. ~ -sta kvarteret,
halvmåne. ~ -sta meridianen, se
meridian. ~ -sta ordningen, de största och
klaraste fixstjärnorna höra till denna
ordning. Avtagande höra de till andra,
tredje och fjärde. ~ -sta vakten,
sjövakten från kl. 8—12 e. m. ~ -sta öppet
vatten betecknas ofta med f. o. w. ~
-ste maskinist eller förste mäster, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
