Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kutter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
Kutter—Kvartslampan
284
8 hästkrafter. Som landstation är
samma typ lämplig att träda i förbindelse
med fartyg, som befinna sig på 1,500
km. från kusten. Typ ’10 T K" lämpar
sig blott för landstation för telefonering
över land på 1,500 km. eller som
kuststation för telegrafering över vattnet på
2,500 km. Typ "25 T K", den största
normala, kan om dagen korrespondera över
land, som är fritt fråu höga berg och
skogar 1,700 km. och om natten 3,400 km.,
över vattnet om dagen 2,400 km. och om
natten 5,000 km. Förteckning över alla
världens kuststationer finnes i
"Nomen-clature officielle des stations
radiotélé-graphiques", utgiven av le Bureau
International de rUnion Télégraphique à
Bern. Den innehåller kuststationernas
namn, geografiska position,
anropssignal, normala räckvidden i kilometer,
systemet för trådlös telegrafi,
beskaffenheten av mottagare (om hörmottagare
eller skrivmottagare eller båda
delarna), våglängden i meter (avsändarens
ordinarie våglängd understruken),
arten av stationens telegraftjänst, den tid
stationen hålles öppen för allmänheten,
kustavgiften uttryckt i francs och
anmärkningskolumn. Den intresserade
läsaren hänvisas för övrigt till professor
Thor Thörnblads "Trådlös Telegrafi", ur
vilken ovanstående är hämtat.
Angående Marconisystemet, som även är
utförligt beskrivet från dess första
framträdande i samma verk, hänvisas dessutom
till The Year Book of Wireless
Tele-graphy and Telephony, London,
Pu-blished for the Marconi Press Agency
Ltd, Oswaldestre House, Norfolk Street,
Strand, W. C.
Kutter, ett mindre fartyg med skarp
botten och vanligtvis rak stäv.
Tacklingen utgöres av en mast med
bomsegel, som benämnes storsegel, av ett
gaffeltoppsegel, stagfock och klyvare.
Fiskekuttern plägar därtill hava en liten
papegojmast eller jäckmast längst
akterut, att föra ett mindre segel på, då
man ligger bi. ~ -brigg, en förr i värl-
den bruklig briggtyp med mycket höga
master.
Kvadrant, en fjärdedel av cirkeln. Se
roderkvadrant. ~ -ell deviation, den de^
viation, som återstår för
interkardinal-strecken på en kompass, sedan
kardinalstrecken blivit kompenserade. ~
-stop-pare, stoppare akter ut vid rodret
fastsatta i däck för att tjäna som buffertar
för vardera ändan av roderkvadranten,
då rodret lägges hårt över.
Kvadrat, rätlinjig och rätvinklig plan
fyrsidig figur med alla sidorna lika
stora. Kvadraten på ett tal är talet
multiplicerat med sig självt. Det tal, som
utmärker kvadraten, kallas exponent
och skrives i högra övre hörnet på
grundtalet, t. ex. (a + b)2. Att upphöja
ett tal till kvadrat med tillhjälp av
logaritmer tillgår så, att man slår upp
nummerlogaritmen för talet och
multiplicerar den med 2, och sedan slår upp
motsvarande talet. ~ -rot, betecknas med
V framför talet. Att draga roten ur ett
tal, är att finna det tal, som
multiplicerat med sig självt ger talet i fråga.
Detta sker fortast genom att slå upp
logaritmen för talet och dividera den med
två samt slå upp motsvarande talet.
Kvadruppelmaskin, ångmaskin med
fyra ångcylindrar.
Kvark, den gaffelformiga delen av
en-klo eller gaffel, som omsluter masten.
Kvarstad, se sekvester.
Kvarter eller vaktkvarter,
vaktfördel-ning på örlogsfartyg, då vissa delar av
befäl och manskap utgöra flera än två
vakter, styrbords- och babords-. ~
-sblock, två på underkant av underrå
och nära dess mitt anbringade block,
som leda märsskoten utmed masten ned
till däck. ~ -schef, den äldste officeren
inom ett av två eller flera officerare
sammansatt officerskvarter. ~ -sman,
förman för timmermän vid ett varv. ~
-smästare, lägsta grad av underofficer,
numera avskaffad.
Kvartslampan, en kvicksilverlampa,
där i stället för glas, som mjuknar re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
