- Project Runeberg -  Svenskt nautiskt lexikon /
295-296

(1920) [MARC] Author: Gustaf Stenfelt - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Larmsignal ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

295

Larmsignal—Latitudsskillnad

296

Larmsignal, hornsignal som
tillkännager, att varje man ombord skyndsamt
skall utföra sina skyldigheter och
intaga sin plats för "klart skepp".

Larmklocka, bör finnas uppsatt på
större ångare i hytter och skansar. Den
sättes i verksamhet från
kommandobryggan, när fara föreligger.

Lasarettsfartyg, se sjukvårdsfartyg.

Lask, sammanfogning av timmer och
plank på längden. Se lång-, kort- och
plattlask. "w -a, sammanfoga timmer på
längden.

Laskar, indisk sjöman.

Laskläpp, den del av ett timmer, som
ingår i läsken.

Last, börda. ~ -a, intaga last. ~ på
rus, taga in så mycket last, som
fartyget rymmer utan att på förhand
bestämma en exakt mängd. ~ -ageplats, plats
där fartyg kunna lasta och lossa. ~
-avsändare, eller avlastare, den person som
förser fartyget med last. ~ -bok, skall
föras av l:ste styrmannen. Vid
intagning av styckegodslaster bör han även
uppgöra en plan över lastens placering,
så att han alltid kan uppvisa för
befälhavaren, huru ställningen är. ~ -bom,
bom för upphissning av last ur lastrum.
~ -bord, sammanspikade bräder, som
uthängas över skeppssidan till skydd
för denna under lastning och lossning.
~ -dragare eller "tramp", ångfartyg
avsett endast för förande av gods i icke
regulier fart. ~ -dryghet, ett fartygs
förmåga att rymma eller bära last. ~
-emottagare, kan man anse den vara,
som kan förete endosserat konnossement.
~ -linje, vattennivån runtom fartyget,
då det är fullt lastat. Kallas även
lastvattenlinjen. ~ -lucka, se lucka. ~
-märke, se fri bord. ~ -penningar, avgift till
Kungl. Maj:t och kronan, som erlägges
vid resor mellan Sverige och utrikes ort,
utgörande 10 öre pr ton av fartygets
avgiftspliktiga dräktighet enligt gällande
mätbrev. Den är lika för svenska och
utländska fartyg. Se sjölagen avd 2.
Tulltaxebestämmelser 14 ~ -port, port

i bogen, aktern eller på sidorna av
träfartyg för intagning eller lossning av
last. Lastport skall, innan resa anträdes,
surras kraftigt medelst tvärbom på
insidan, samt noga drivas och beckas på
utsidan i nåten. ~ -ribbor, se
garne-ringslattor. ~ -rum, den del av ett
fartygs inre där lasten stuvas. ~ -skala, se
deplacementskala. ~ -vattenlinje, se
lastlinje. ~ -ångare, se lastdragare.

Latent eller bundet värme, det värme
i en kropp som icke kan iakttagas
genom känseln eller med termometer,
men som kan bli fritt genom vissa
förändringar i kroppen.

Lateral, som hör till sidan. ~ -hjul,
sidohjul (på ångare).

Latinsegel, trekantigt eller
trapesfor-migt segel som är fastnajat vid en lång
rå med toppen akteröver. Användes
mycket på Medelhavet.

Latitud, betecknas med grekiska
bokstaven (p (phi), är bågavståndet syd-
eller nordvart på en orts meridian från
ekvatorn räknat. Kallas även
geografisk bredd. Dess utsträckning är 90° på
ömse sidor om ekvatorn. På de hos oss
använda sjökorten av Mercators
projektion måste man ihågkomma, att
minuterna bli större i den mån, som man
avlägsnar sig från ekvatorn. Utseglad
distans uppmätes på latitudsskalan och
passaren måste därför sättas mitt för
den plats, där jag antages befinna mig.
Man brukar även definiera latitud
såsom algebraiska summan av deklination
och zenitavstånd. Den astronomiska
latituden är en himmelskropps
vinkelavstånd från ekliptikan. Latitudcirklarna
kallas även paralleller. ~ -sobservation,
är mätningen av en himmelskropps höjd
över horisonten i och för beräkning av
latituden. Vanligtvis sker den vid
middag eller midnatt, om det passar, men
genom att observera himmelskroppen
två gånger med mellanrum av tid kan
man göra sig oberoende av eventuella
skymmande moln vid kulminationen. ~
-sskillnad, eller som det mera allmänt sä-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:15:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nautiskt/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free