- Project Runeberg -  Svenskt nautiskt lexikon /
297-298

(1920) [MARC] Author: Gustaf Stenfelt - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Latta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

297

Latta—Ledvang

298

ges differens i latitud, är avståndet
mellan två latituder, hänförda till samma
meridian. Den har tecknet +, då man
seglar nord vart nord om ekvatorn, och
tecknet —, då man går syd vart i samma
hemisfär. Söder om ekvatorn blir
förhållandet omvänt.

Latta, tunn ribba av trä, vanligtvis
något urskölpt på längden för att passa
om ett vant eller en bardun, på vilken
den fastsättes (najas) för att förekomma
skamfil ning.

Lavett, kanonställning. ~ -age,
underlaget för ett tungt skjutvapen.

Laxstjärt, ett slags lask, där styckena,
som sammanfogats, hava form av en
fiskstjärt.

Leclanchés element, galvaniskt
element, där den ena elektroden utgöres av
en kolplatta, som omgives av en eller
två plattor, sammansatta av brun sten
och koks samt den andra elektroden av
en amalgamerad (med kvicksilver
överdragen) zinkstav. Vätskan utgöres av
en nästan mättad salmiaklösning.
Elementet användes särskilt till telefoner
och ringledningar.

Leda, föra, angiva riktning. ~-r block,
block som leder kätting eller tåg för att
ändra dess riktning. ~ -re, elektrisk-,
den kropp som har förmåga att förmedla
elektrisk rörelse. Ledare indelas i goda
och dåliga. ~ -re i eskader, första
fartyget. ~ -re i kabel, kärnan i en
telegrafkabel. ~ -rvurst, ett slags latta.

Ledfyr, fyr som visar vägen in till en
hamn eller genom någon segelled.

Ledmärken, sjömärken som leda till
en hamn m. m.

Ledning, elektrisk-, strömförmedlare.
~ -sförmåga, är det relativa värdet av
en elektrisk ledare av vilket slag som
helst jämfört med silver, då detta
räknas som 100. Koppar är då 99, brons 98,
guld 78, aluminium 54, zink 30, järn 16,
tenn 15,5, platina 10,6, bly 8,9, nickel 7,9,
nysilver 7,5, antimon 3,9, kvicksilver 1,6.
~ -smotstånd, det motstånd som den
elektriska strömmen möter mer eller

mindre i alla kroppar. Hos metaller är
det mycket litet, jämfört med
motståndet hos vätskor. ~ -snät, belysningsnätet
plägar man måla gult, kraftnätet blått
och strålkastarnätet rött. ~ -sschema» se
kopplingsschema.

Ledsegel, trapesformade segel som
mera förr än nu användes på råseglare att
öka segelarean vid god vind. På
underrårna och märsrårna (övre om dubbla)
samt på stora fartyg även å bramrårna
fördes s. k. ledsegelsspiror, som vilade i
byglar (yttre- och inre ledsegelsbygeln).
Spirorna tjänade att i sina yttre ändar
mottaga yttre fallet för det under
hängande seglet och skotet för det segel, som
satt närmast över. De benämndes
fock-råspira, storråspira, förmärsråspira,
stor-märsråspira, förbramråspira,
storbram-råspira, o. s. v. Seglen kallades
underled-segel, överledsegel, bramledsegel och
bovenbramledsegel med toppens namn
framför. Tågen, med vilka seglen
behandlades, kallades: ledsegelsfall,
ledse-gelsskot, ledsegelshals och
ledsegelsbe-kajare. Den senare bestod av en
smäcker lina, som var fästad i skothornet pÅ
ett överledsegel och därifrån ledde till
motsatta hörnet av seglet vid rån.
Sålunda gjorde den tjänst som gigtåg och
nedhalare, då seglet skulle bärgas. Vid
sättning av seglet halade man upp det
i samma skick, som då det var uppgigat,
med bekajaren najad med ett segelgarn
till sin egen part just under
gigtågs-blocket. När seglet var hissat till rån,
ryckte man till på skotet, så att
naj-ningen brast, och rån vred sig ett halvt
slag runt, medan skotet halades. Vid
brassning var det viktigt att ej glömma
att släcka på ledsegelsskoten och
spir-brassarna.

Ledskovel i turbin, den skovel som
leder ångan in på den egentliga
turbin-skoveln.

Ledstång, övre delen av ett räcls om
kring däck eller brygga. Även stång att
stöda sig på i trappa.

Ledvang, båge eller i ändarna böjt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:15:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nautiskt/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free