Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Ljusbåge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
307
Ljusbåge — Lloyd’s
308
Ljusbåge, en företeelse som uppstår
mellan två kolstavar, t. ex. då dessa
efter att hava varit i kontakt och slutit
strömmen, åter åtskiljas. ~ -generatorn
eller Poulsengeneratorn efter dansken,
ingenjör Poulsen, är en anordning i
system Poulsen för trådlös telegrafi,
där ljusbågen, de elektromagneter, som
framkalla magnetfältet, och
gaskammaren, som omgiver bågen, äro
sammanförda i en gemensam apparat.
Ljusets hastighet upptäcktes 1675 av
den berömde danske astronomen Ole
Körner. Den är 7 1/2 ggr jordens omkrets
eller c:a 400,000 kilometer pr sekund.
Ljusgränsen, den storcirkel som utgör
gränslinjen mellan den upplysta och den
förmörkade delen av jordklotet.
Ljussignalering med morselampa eller
vanlig elektrisk lampa, med vilken
avgivas korta eller långa blänk
(morsealfabetet), användes numera ganska
allmänt även på handelsfartyg.
Ljuster, en harpun med flera
hullingar.
Lloyd, firmanamn på i London, Triest,
Bremen, Göteborg m. fl. upprättade
klassificeringssällskap, assuransbolag eller
rederier. Ursprungligen var det namnet på
ett kaffehus i London. Det var beläget i
City i närheten av tullhuset och var en
bekant samlingsplats för personer, som
drevo affärer i sjöfart. Isynnerhet
sjökaptener hade sitt stamhåll här. Ägaren,
en irländare, Edward Lloyd, var mycket
populär för sin redbarhet och sin stora
affärsskicklighet. Han erhöll på grund
av dessa egenskaper åtskilliga
förtroendeuppdrag från engelska amiralitetet.
År 1696 började han utgivandet av en
tidning "Lloyd’s News", som innehöll
nyheter om sjöfarten för dagen.
Tidningen upphörde efter någon tid på grund
av politiska förhållanden och
upplevde först trettio år därefter ånyo under
namn av Lloyd’s List. Den innehöll
uppgifter på de senaste noteringarna
på de förnämsta börser, pris på många
olika varor, lottsedlar m. m. samt rapporter om sjöfartsförhållanden,
skeppsbrott, sjöolyckor, krigsförklaringar.
Såväl kaffehuset som tidningen gingo,
även sedan Lloyd lämnat dem, under
hans namn. Den var nu en institution,
som sände ut agenter till nästan alla
större hamnar på jorden för
uppsamlande av nyheter. Hos Lloyd bedrevos
liksom annorstädes försäkringsaffärer, men
ej blott i fartyg och varor utan även i
politiska krigsmöjligheter. Detta
hazardspel föranledde några av de bättre
elementen hos Lloyd att skilja sig från
de övriga och bilda ett nytt Lloyd,
som dock inom kort återtog det gamla
namnet, men flyttade sina
sammanträden till the Royal Exchange (kungl,
börsen). Numera äro Lloyd’s
assuradörer välkända över hela världen. ~ -*s
agenter, personer, anställda över hela
den kommersiella världen, för att avgiva
rapporter över fartygs ankomst och
avgång samt meddelanden, som kunna
vara av intresse för Lloyd’s assuradörer.
~ -’s gazette, tidning, vari ovannämnda
uppgifter meddelas. ~ -’s Register,
klassificeringssällskap för klassning av och
förteckning över brittiska och utländska
fartyg. Sällskapet grundades 1834 och
har sitt huvudsäte i London. Dess
förnämsta publikation utkommer årligen i
London i juli och innehåller fartygens
namn, klass, samt alla detaljerade
upplysningar rörande de fartyg, som
äro klassade i sällskapet, förteckning
över alla sjögående fartyg i världen
och över järn- och stålfartyg på de
nordamerikanska sjöarna, fartyg
försedda med kylanordningar,
petroleumfartyg, fartyg som drivas med flytande
bränsle, telgrafkabelfartyg, fartyg
försedda med radiotelegrafi och
undervat-tenssignalering, lista över redare, vars
fartyg äro klassade hos Lloyd,
förteckning över prenumeranter, förteckning
över torrdockor, pontoner, slipar,
telegrafadresser m. m. Klassindelningen i
Lloyd’s börjar med högsta klass, som är
100. A. I. för järn- och stålfartyg. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
