Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Långkikare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
323
Långkikare—Läck
324
Långkikare, teleskop, optiskt
instrument för upptäckande av avlägsna
föremål.
Långkilar, järnkilar som äro indrivna
i fyrkantiga spår, utmejslade ur
propelleraxeln, och som hava till uppgift att
fasthålla propellern och tvinga den med
vid axelns rotation.
Långlask kallas en lask, vars längd är
minst 3 ggr timrens höjd. Den är ofta
försedd med hak och kallas då långlask
med hak. Om den är försedd med ett
fyrkantigt hål och ett däri passande
fyrkantigt format trästycke, kallas den
långlask med lås.
Långlöts, lots för längre kustresa.
Långresa, minst över Atlanten.
Långsalning, på ömse sidor om en
masttopp fastbultade trästycken, på
vilka märsen eller tvärsalningen vilar.
Långskepps, riktningen långs ett
fartygs medellinje. I samband härmed
finnas följande sammansättningar:
lång-skeppsbalk, långskeppsbeskjutning,
lång-skeppsinterkostal, långskeppssektion,
långskeppsmagnet, långskeppsnåt,
lång-skeppsskott (vägg som går långs
fartyget) o. s. v. ~ -spantsystem, eller
Isher-woodsystemet, ett byggnadssätt av
stålfartyg med spantförbindningar
långskeppsvägen.
Långslid eller förlängd slid, slid som,
då den står på mitten av slaget, skjuter
över yttre kanten av ångkanalen på
vardera sidan.
Långsplits, sammanfogning av två tåg,
så att de likna ett helt. Den göres
sålunda: kardelerna i ändarna av två tåg
slås upp ett stycke och stickas in
emellan varandra. Man öppnar så en kardel
något längre och låter den passande
kardelen läggas in i tirén efter densamma.
På samma sätt förfares med kardelerna
åt andra hållet. Kardelerna läggas nu
två och två emot varandra på ett
avstånd av 25 à 30 cm. mellan varje par.
Några garn uttagas ur varje kardel,
varefter två och två knopas samman med
en enkel knop som faller i tirén. Där-
efter sticker man in parterna två gånger
under nästliggande kardel. När alla
in-stickningar äro gjorda, sträckes splitsen
väl, och de uttagna garnen kapas.
Långssidan, utmed utsidan av ett
fartyg.
Långstagsvis, pekar ankarkättingen,
då den visar i en riktning, som är
parallell med storstaget.
Långtidslampa, elektrisk lampa känd
för sin ringa kolförbrukning, som i
gynnsamma fall är Vio mindre än hos
andra lampor.
Lårding, fyrslaget sjömansgarn.
Låring, höften på ett fartyg eller
av-rundningen mellan sidan och
akterspegeln. ~ -sbuteljon, järn- eller träarm på
låring för fastsättning av brassblock. ~
-sbåt, båt som är upphängd i dävertar
på låringen. ~ -svind, vind som blåser
mellan tvärs och rätt akterlig. ~ -svis,
i riktning emellan tvärs och rätt
akterut.
Låsklots, ett slags karvel invid
skeppssidan. Den utgör stöd för rebba, där
vinkelknä saknas.
Låskran, krän (till kärl) som kan
låsas.
Låsmutter, mutter som skruvas över
en annan för att säkra densamma.
Lås på ankarkätting, se schackel eller
klam.
Låta gå, kasta loss. ~ gå för runt, fira
utan att hålla fast med händerna.
Lä, det håll åt vilket vinden blåser.
Härav komma uttrycken lä brassar, lä
nocke, lä ror, lä sida o. s. v. Vid
stag-vändning kommenderas på
handelsfartyg "lä", då förskoten firas av. Det
motsvarar kommandot "fir av för" på
örlogsfartyg. Att hålla i lä om är att falla
av med fartyget, så att det föremål,
saken gäller, kommer att ligga till lovart.
Läck, ett fartyg är läck, då det tager
in vatten, även om läckan är "normal".
Läckan kan vara förorsakad genom
grundstötning, dålig drivning, svår
sjösättning, kollision, mask eller andra
yttre orsaker. En läcka kan upptäckas»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
