Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Mångård ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
359
Mångård—Märsrevtalj a
360
i opposition med solen (fullmåne) är så
nära endera noden, att jordens
helskugga faller på den. Månförmörkelsen är
total, när hela skivan ligger i skuggan,
partiell, då endast en del är förmörkad,
och ringformig, när månen centralt eller
i det närmaste betäcker solen.
Mångård, en vidsträckt ljus ring
omkring månen. Regnbågsfärgad gård
utvisar, att månen är omgiven av
vattenångor och tyder på kommande regn
någonstädes. En vit mångård utvisar,
att månen är omgiven av frusen imma.
Månskifte, övergång från en av
månens faser till en annan.
Månår, en period av 12 synodiska
månader eller 354 dag. 8 tim. 48 min.
Mäklararvode, courtage, det arvode en
mäklare betingar sig för ombesörjande
av ett fartygs affärer.
Mäklare, se skeppsmäklare.
Märkboj, boj som lägges ut för att
märka ett ställe, där någonting ligger
sjunket.
Märkgarn, ett blått bomullsgarn som
är inslaget i flottans tågvirke.
Märkrulla, förteckning över ett
fartygs namn, slag, avgiftspliktiga
dräktighet, hemort, besättningens antal, den
eller de platser, varifrån fartyget kommer,
och vart det skall gå, uppgift på
fartygets last, dess skeppsförnödenheter,
proviant, sådana de befinna sig vid
märkrullans avlämnande, lönnrum, där
sådant finnes.
Märla, tränsa, att med märling eller
annat garn slå enkla halvslag på ett par
tums avstånd från varandra för att
fasthålla duken i ett skothorn eller smärting
runt en klädd tross.
Märling, tjärad smäcker tvågarnslina,
användes till najningar såsom vevlingar,
mindre blockbändslar e. d. ~ -shål,
starka med märling sydda hål i ett
skot-horn. ~ -sslag, halvslaget då man
mär-lar.
Märlprim, pryl för instickning av
kardelerna vid dubbling av knopar, m. m.
Märlspik, en fotslång järn- eller st ål-
hult, spetsig i ena ändan och i den andra
försedd med ett hål, vari instickes en
bändsel. Märlspiken användes för att
öppna tirarna på tåg vid splitsning, för
påläggning av bändslar o. s. v.
Märlspikstek, ett slags ögla som
lägges på en bändsel att sticka in
märlspiken uti, då man skall dre ja till bändseln.
Märs, ett halvcirkelformigt plan av
plank och ribbor, som vilar på lång- och
tvärsalningen i toppen av en undermast,
där den tjänar dels att giva större
spridning åt stängvanten och därigenom
bereda bättre stöd åt den närmast över
belägna stången, dels användes till
för-varingsställe åt vissa ledsegel samt som
utkiksplats. Märs är stamordet för de
delar, som tillhöra märsstången. Se
nedan. ~ -blysa, lanterna som fördes på
akt erkänt av märsen på fartyg då
amiral eller avdelningschef var ombord.
~ -bolin, bolin till märsseglet.
Förekommer ej numera. ~ -brassar, brassar
varmed märsrårna svängas. Vid dubbla
märsrår kallas de övre- och undre
märs-brassar. ~ -gårding, tåg varmed
märsseglet halas upp till rån, då det skall
göras fast. ~ -drejrep, den del av
mars-fallet som går igenom övre ändan av
stången och är fastgjord vid mitten av
rån. Den är vanligtvis av kätting. ~
-fall, den talja och mantel varmed
märs-rån hissas. ~ -gast, sjöman som är
fördelad på stångtoppen. ~ -gigtåg, enkel
talja varmed skothornet av seglet halas
upp till rån. Förr i världen halade man
upp dem till buken (mitten av rån), nu
sker det vanligtvis till nockarna. ~
-korpral, underbefäl som har tillsyn över
den del av en mast med dess tillbehör,
som är belägen över märsen. Man har
förmärs-, stormars- och
kryssmärskor-pral. ~ -nockgårdingar förekommo
fordom på enkla märssegel, men äro nu ur
leken. ~ -nät, nät som omgiver en märs.
~ -rand, den halvcirkel av trä som giver
märsen dess form. ~ -revtalja, talja
huggen i stående liket på ett märssegel
såväl å styrbords som babords sida, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
