Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Märsruta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
861
Märsruta—Mönja
362
varmed detta halas upp till rån, då det
revas. ~ -ruta, se björnhål eller
sol-datgatt. ~ -rå, andra rån nedifrån
räknat. Med dubbla märsrår blir det andra
och tredje rån, som kallas undre och
övre märsrån. ~ -räck, ledstång runt
omkring märs. ~ -seglet, på äldre fartyg
hade man endast ett enkelt märssegel
med flere rev uti, numera, då man för
dubbla märssegel, bära de samma namn
som rårna. ~ -segelskultje kallade man
den vind fordom, som var så pass hård,
att den nätt och jämt medgav förandet
av fulla märssegel (d. v. s. utan rev). ~
-segelsskonare, skonare, som är riggad
med märsrår. ~ -segelsspira, spira till
patentrev på märssegel. ~ -skot, skot,
vanligtvis av kätting, till märsseglet. De
leda genom skivgatt på underrån och
intill kvartersbloeken på ömse sidor om
dennas mitt och därifrån till knektarna
ned i däck. ~ -stång, den del av en mast
på råseglare, som ligger närmast över
undermasten. Den kallas även stundom
"svåra stången". ~ -toppläntor, de tåg
som, då märsrån är nedfirad, tjäna till
att hålla rån horisontal. De äro
anhuggna i ringbultar på rånockarna och leda
därifrån till bramgodset, där de äro
fastsydda i stroppar.
Mäss, samlingsrum och matrum för
vissa tjänstegrader ombord. På
örlogsfartyg kallas den officersmässen, då den
är avsedd för officerarna, kadettmäss för
kadetterna, eldarmäss för eldarna o. s. v.
~ -a, intaga sina måltider. ~ -back,
matskål. ~ -föreståndare eller "mamma",
den som utses av mässkamraterna att
omhänderhava mässens ekonomi, och
som har att se till, att dess tillhörigheter
icke förfaras.
Mässingen kallas med ett gemensamt
namn alla mässingsbeslag inom ett
fartyg. Den skall hållas polerad och blank
som solen, annars är det bättre att
svärta över den helt och hållet.
Mässpojke, uppassare i mäss å
handelsfartyg.
Mäster, se maskinist.
Mätbord, apparat för mätning av
kapacitet, prövning av känsligheten hos
detektorer och mätning av elektriska
våglängder vid gnisttelegrafering.
Mätbrev, utfärdas av Tullkammare.
Det skall angiva fartygets nationalitet,
cert, hemort, namn på redare och
befälhavare, fartygets igenkännings- eller
kontrollmått, totala och avgiftspliktiga
dräktigheten m. m. Se kungl,
förordningen om skeppsmätning, Sjölagen
avd. II.
Mätbräde, ett ritbräde som användes
vid sjömätningar. Det består dels av
inskärningsbrädan, på vilken kartan
fastsättes, och där medelst en sikt linjal
olika huvudpunkter vinklas in, samt av
lodbrädan, på vilken de vid lödning
erhållna djupen avsättas.
Mätkondensator, kondensator ingår
som del i en vågmätare (gnist). Den är
reglerbar, varigenom dess kapacitet kan
ökas eller minskas efter behovet.
Mätningsbevis, utfärdas av
skeppsmätare, sedan han utrönt fartygets såväl
totala som avgiftspliktiga dräktighet. I
beviset upptagas alla mått jämte
beskrivning av fartyget, och
dräktighets-beräkningen verkställes så, att på grund
därav mätbrev må kunna utfärdas.
Mätningsdäck, det översta fasta däcket
i fartyg, som icke hava fler än två däck,
och det andra däcket nedifrån räknat i
fartyg, som hava flere än två.
Mättad ånga, ånga vid
kondensations-punkten.
Mölje, fördämning eller vågbrytare,
bakom vilken fartyg kunna ligga
skyddade.
Mönja, bly super oxid; blandad med
kokt linolja är den ett ypperligt
preservativ mot rost. Mönjan skall flitigt
omröras, under det att den påstrykes för att
ej sjunka till botten av färgpytsen.
Penslarna få icke sättas i vatten efter
begagnande utan rengöras med fotogén.
När man skrapar bort gammal mönja,
bör man först fukta den för att ej
behöva inandas dammet, som är giftigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
