Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Riktningskuggar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
435
Riktningskuggar—Eoder
436
tenstelefon. ~ -kuggar, riktningskil
eller riktkil, riktningsskruv eller
riktskruv, riktningstal ja o. s. v., äro delar
av de anordningar, varmed man riktar
en kanon. ~ -vinkeln i en cyklon,
vinkeln emellan det kompasstreck, varifrån
vinden blåser, och bäringen till
orkancentrum.
Ring-ankare, en av belgiern Gramme
uppfunnen induktor till dynamo,
bestående av en i det magnetiska fältet
mellan magnetpolerna insatt ring av mjukt
järn, omlindad med en trådhärva. ~
-bult, bultskruv med öga eller klinkbult
med öga, vari man hugger block. ~
-kontakt, tillkopplingsanordnin g för elektrisk
ström till ringklocka. ~ -smörjning, på
fasta lager i vissa maskiner. I lagret
finnas uthuggna spår, som upptaga en
eller två i olja gående ringar. Vid
axelns rotation upplyftas oljan på axeln.
Rips, ett slags möbeltyg, använt i
hytter och salonger.
Risk, den fara en assurerad vara är
utsatt för.
Ristorno, återbetalning av hela eller
en del av assuranspremie i de fall, då
risken uppsäges på grund av fartygets
uppläggning.
Rits, rispa med ett spetsigt verktyg. ~
-a, rispa, göra märke i en plåt med en
ritspik eller spetsig stålbit»
Ritspik, se ritsa.
Riva i, taga till att blåsa.
Rivare, hård vind.
Rivieran, kuststräckan mellan Nizza
och Spezia vid Medelhavet, en bland de
härligaste platser på jorden.
Ro, att framdriva en farkost medelst
åror. Vanligtvis sitter man och vänder
ryggen mot båtens för. Sedan man böjt
kroppen för över, sänkes årans blad
något snett i vattnet, varefter man tager
ett ej för djupt tag och rätar upp
kroppen, låter årbladet komma upp och
skevrar årån (bladets yta nästan parallell
med vattenytan). Takten till rodden,
flermansrodd, angives av akteråran eller
"strokeåran". Att vända ansiktet mot
fören, medan man står och ror, kallas
att skåta. Att backa med årorna för att
minska farten, kallas att stryka. Att
framdriva en båt medelst en åra,
antingen i aktern eller på låringen,
därigenom att man växelvis skär årån genom
vattnet åt ena eller andra hållet, kallas
att vricka. Följande kommandoord
användes å örlogsfartyg vid rodd: "Res
årorna", roddarna resa årorna lodrätt
med bladen uppåt. "Falla", årorna
läggas samtidigt i roddluckorna eller
klykorna tvärs ut. "Hal ut", rodden börjar,
alla på en gång. "Sack rodd’, farten
minskas. "Årorna i vattnet", årbladen
nedsänkas på kant i vattnet för att bromsa
farten. "Ligg", rodden upphör och
årorna hållas parallellt med vattnet. "Lyft",
eller "väl rott", årorna lyftas samtidigt
ur klykorna, resas och läggas med
bladen för över på tofterna mellan roddarna
i hastig tur och ordning, för ifrån
räknat.
Rodd, enkel eller dubbel, kallas det
allteftersom en eller två man sitta på
samma tofter och ro. ~ -båt, vare sig
under rodd eller till segels, skall hava till
hands en lanterna med vitt sken, som tid
efter annan i mörker skall förevisas
tillräckligt tidigt att förekomma omb
ordläggning. ~ -klyka, ett slags
gaffelfor-migt stöd för årån, då man ror. Den är
av metall eller galvaniserat järn, och
sättes i hål på båtrelingen. Den skall
vara försedd med en bändsel, så att den
kan fastgöras till båten. När man
upphört att ro, rycker man ut klykan och
låter den hänga i sin bändsel inombords.
~ -lucka, uttagning i relingen på en
bar-kass att lägga årån i vid rodd i stället
för klyka. ~ -tullar, träpinnar, som göra
samma tjänst som roddklyka.
Roder, eller, som man vanligen säger,
ror, kallas den vid akterstäven på en
båt eller fartyg fastgjorda anordning av
bräder, timmer eller plåt, varmed man
styr. Ett större roder består av hj
ärt-stocken, vid vilken fingerlingarna eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
