Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Rundtagning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
443
Rundtagning—Rå
444
ning, omvridning av maskinen för att
efterse, att allt är på sin plats, då man
ej har ånga på stora pannan.
Anordningen för rundtagningen eller
baxnin-gen kan bestå av ett på maskinaxeln
fastkilat skruvhjul, i vilket en
evighets-gänga ingriper. Den kan antingen
drivas för hand eller med kabellarium och
manövermaskinen eller med en särskilt
inpassad maskin. I enklare fall består
den av ett hjul på axeln med hål runt
om periferin, vari man insätter en
bax-ningsspak. ~ -tagningsspak,
baxnings-spak för ovannämnda ändamål. ~ -tång,
tång med inåtböjda käkar. ~ -törn, ett
helt varv av ett tåg taget om något
föremål, en koffernagel, pollare eller dylikt.
Rundtörn i kättingen har ett fartyg, som
ligger för två ankaren och svingar
samma väg IV2 varv.
Runnare eller runslare, ett slags agent
för sjömanslogis, värdshus e. d. Hans
uppgift är att skaffa gäster till huset,
men samtidigt att locka sjöfolk från en
skuta för att mot kontant ersättning
skaffa dem hyra på ett annat.
Rusa in en ända, under språngmarsch
hala in en ända långs däck.
Rus-frakt, frakt för fullastat fartyg,
oberoende av lastmängden. ~ -last, last,
som icke räknas utan intages, tills
fartyget är fullt eller fullt lastat.
Rusning, propellerns snurrande i
luften, när den vid fartygets sättning
släpper vattnet.
Ruskprick, prick med ruska som
topptecken.
Rusta, utrusta ett fartyg för resa. ~
åt en surrning, draga åt den hårdare. ~
Rust-lina, kätting varmed ankarflyet
fasthållles på relingen, då ankaret är
ki-pat. ~ -mästare, biträde till
artilleriupp-bÖrdskonstapel vid vården av fartygets
artillerimateriel och vapen.
Rutin, den bestämda ordningen för den
dagliga tjänstgöringen på örlogsfartyg.
~ -tavla, tavla, där rutinen är angiven.
Den upphänges å något för manskapet
lätt tillgängligt ställe.
Ruttet timmer skall man avlägsna
snarast möjligt ur ett fartyg. Noggrann
uppsikt bör i detta avseende ägnas
master och stänger vid salningarna eller vid
järnband å rår och bommar. Fartyget
inombords bör man även hålla ögonen
på särskilt vid vaterborden omkring
brädgångsstöttor, stävband,
däcksbalks-ändar, knäbultar, spant och
bottenstockar o. s. v.
Rydbergska stiftelsen, se Abraham
Rydbergs stiftelse.
Rycka ut en flagg, sedan man lagt
ihop flaggan, virar man några slag av
sejnfallets undra del omkring densamma
och bekniper bukten av fallet under
slagen. Vid hissning av flaggan undviker
man att stöta emot något, och när den
kommit i topp, rycker man loss öglan,
varvid flaggan vecklas ut.
Rygg-bruten, är en skuta, som blivit
för hårt lastad för och akter, så att
däcket liknar en båge. ~-lik, mellersta
liket på ett solsegel eller det, vari
solsegelskammen är fastgjord. ~ -pert,
mantåg på rå för besättningen att stöda
ryggen emot vid segelbärgning e. d.
Rymma, 1) avvika ur tjänsten, en sak
som man icke bör göra. 2) rensa upp ett
hål med något verktyg; 3) draga sig i
akterlig (om vinden). ~ -re, 1) en som
avviker ur tjänsten. Får straff, om han
infångas; 2) verktyg varmed man
rymmer upp hål.
Rymnål, nål för upprensning av
fäng-hålet på en gammaldags kanon.
Rå, rundhult som hänges tvärs över
en mast för att sprida ett råsegel. Rår
benämnas i främsta rummet efter den
topp de tillhöra, fock- (för), stor-,
mellan-, kryss- och giggermast, samt i
andra efter den plats de intaga på sina
respektive toppar; alltså på fören,
nedifrån räknat: fockrå, för undermäsrå,
för övermärsrå, för underbramrå, för
överbramrå (då man har dubbla
märs-eller bramrår), för röjelrå, för skejselrå.
På stortoppen: storrå, storundermärsrå,
storövermarsrå, storunderbramrå» stör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
