- Project Runeberg -  Svenskt nautiskt lexikon /
461-462

(1920) [MARC] Author: Gustaf Stenfelt - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Segla ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

461

Segla—Segment

hissa dem först och endast hala igenom
skotet. När det är väl sträckt, skotar
man fullständigt.

Segla, framdriva ett fartyg medelst
segel. ~ bidevind, styra så nära vinden
som möjligt, sedan seglen blivit skotade
i sin skarpaste vinkel mot fartygets
medelplan. ~ fördevind, segla med
vinden akterifrån och skoten avfirade. ~
in en latitud eller longitud, söka uppnå
en viss latitud eller longitud för att
sedan följa densamma antingen till
destinationsorten eller för att uppnå en viss
punkt på havet. ~ på lodet, att ofta
känna sig för med lodet, då man ej är
säker på sitt bestick. ~ rumskots, segla
med vinden lätt. ~ till kofferdis, fara
med handelsfartyg. ~ till sjöss, fara
till sjöss, bedriva sjömansyrket. ~ -re,
fartyg under segel. ~ -tion, härmed
menas i allmänhet tiden från
vårutrustningen, tills fartyget går i vinterlag. ~
-ts, färd under segel.

Segling i strömvatten. Ett fartyg
förflyttar sig vid segling i strömvatten
tillsammans med hela vattenmassan, i
följd av den rörelse i vattnet, som
benämnes ström, åt ett visst håll
oberoende av den styrda kursen. Om
strömmens riktning och fart äro kända, kan
man finna fartygets behållna kurs och
distans genom att sammankoppla de
förra med den styrda kursen och
utseg-lade distansen. Konstruktionsvis finner
man det uppnådda stället genom att
från avseglingspunkten avsätta
strömmens kurs och hastighet samt fartygets
kurs och upprita en parallellogram,
var-uti två motstående sidor äro lika stora
med strömmens fart och de två andra
äro lika stora med fartygets
tillryggalagda distans. I verkligheten har
man förflyttat sig efter den i
parallellogrammens längdriktning gående
diagonalen, som tänkes dragen från
avseglingspunkten. ~ -sbeskrivning, för
sjöfarandes ledning avsedd beskrivning
över kuster, farvatten, fyrar, bojar,
vindar, strömmar samt geografiska po-

sitioner. De hos oss mest använda äro:
Svenska Lotsen, Den Danske Lods,
Sail-ingdirections, som åtfölja i England
inköpta sjökort samt A. G. Findlay’s North
Atlantic Ocean, South Atlantic
Direc-tory, North and South Pacific, Indian
Ocean Pilot samt Indian Archipelago
and China. Se även "Underrättelser för
sjöfarande". ~ -bokstav. Fartyg, som
äro klassade i något
klassificeringssällskap, hava alltefter den trade, för
vilken de äro avsedda, i de respektive
årsböckerna och på sina certifikat vissa
bokstäver. Hos engelska Lloyd är
bokstaven A den utmärkande. För särskilda
farvatten sättas vissa tecken framför
A t. ex.: — A betyder, att fartyget
endast får gå i flodfart; A betyder, att
det är bogserfartyg. Ifall fartyget är
avsett endast för engelsk kustfart,
angives området sålunda: för
Bristolkanalen, för Irländska kanalen, för
Engelska kanalen, Newhaven-Dieppe o. s. v.
Bureau Veritas i Paris har följande: L
(long cours) alla farvatten, där större
fartyg kunna gå, A (Atlantique)
Atlanten och Stilla havet utan rätt att
passera kap Horn och Godahoppsudden, G
(grand cabotage) större kustfart mellan
europeiska hamnar eller långs kusterna
av andra kontinenter, M (Méditerranée
ou Manche) Medelhavet och Kanalen,
P (petit cabotage) inskränkt kustfart,
D (dragues) muddringsfartyg, I
(in-térieur) flod och kanalfart, Y (yachts)
m. m. Germanischer Loyd har
bokstäverna L- länge Fahrt, Atl.-atlantischer
Fahrt, K- grosse Küstenfahrt, k- kleine
Küstenfahrt. Det Norske Veritas
beteckningar, se norska Veritas. ~ -sorder,
order att avsegla. ~ -sordning, den
anbefallda ordningen med avseende på
inbördes lägen och avstånd, i vilken
en flottas eller konvojs fartyg framgå.
~-steori, den vetenskapliga grundvalen
för konstruktion och manövrering av
segelfartyg.

Segment, den del av en cirkel, som
inneslutes av en båge och dess körda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:15:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nautiskt/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free