- Project Runeberg -  Svenskt nautiskt lexikon /
471-472

(1920) [MARC] Author: Gustaf Stenfelt - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sjustjärnorna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

471

Sjustjärnorna—Sjöförbindelse

472

signal, men under tystnad, hugga i och
praktiskt framhålla, att enighet ger
styrka. Utsjungaren sjunger även, om
han kan, någon strof ur en
sjömansvisa eller negervisa (shanty eller
chan-ty på U. S. språk) med omkväde, vari
alla sångare och icke sångare instämma
under taktfast halning. Ju mera man
"ger hals" desto lättare går arbetet.

Sjustjärnorna, se Plejaderna.

Själv-antändning, då det gäller den
vanligast ombord förekommande
nämligen kol, äger den företrädesvis rum hos
kolsorter, som innehålla svavelkis, om
de hava inlastats i rått tillstånd, äro
stybbiga, och om de befunnit sig
ombord någon längre tid. Man bör hålla
kolboxluckorna öppna så mycket som
möjligt för att undvika explosionen.
Bart ljus får icke användas i kolbox, där
explosion befaras, åtminstone ej förrän
rummet blivit grundligt ventilerat. Om
eld har brutit ut, måste man hindra
luften att komma åt eldhärden. Denna kan
upptäckas genom att’sticka ned en lång
jämten här och var i lasten. Den blir
snart varm, då den kommer i beröring
med de upphettade kolen. För att
bringa vatten in i rummet måste man taga
upp hål på skott eller lastluckor, sticka
ned en brandslang och sedan täta väl
omkring densamma. Lättast avvärjer
man faran för kolens självantändning,
om man söker att få kolen ombord så
torra som möjligt. ~ -induktion, den
egenskap hos en elektrisk ledare, som
gör, att den motsätter sig varje
förändring av styrkan hos den ström, som
genomgår den. ~ -lysande färg,
Bal-main’s och Lemoines, användes till
målning av sjömärken, jaktbojar e. d., för
att man skall lättare kunna upptäcka
dem i mörkret, ~ -lämpande luckor,
last-lucköppningar, vars karmar äro så
konstruerade, att lasten (då den består av
kol, malm e. d.) vid störtningen föres ut
till sidorna av lastrummet. ~
-registrerande barometer, barograf, en barometer
som står i förbindelse med ett urverk,

placerat inuti en av detsamma
kringvriden vals, på vars utsida sitter en
pappersremsa med i millimeter uppmätt
skala. En hävstång, som påverkas av
barometern, och scm är försedd med ett
ritstift, antecknar under valsens
rotation barometerståndskurvan. ~
-sänkande kanon, kanon som automatiskt
sänker sig ur sikte, sedan skottet blivit
av-losssat.

Sjö, hav, även benämning på enstaka
hög våg. Hög sjö, upprört hav. ~
-assu-rans, försäkring av fartyg och last. ~
-beslå, fastgöra ett hoprullat segel
genom att lägga en sejsing med långa,
hårda slag om detsamma för att hindra
dess losslitande av vinden. ~ -beväring,
värnepliktig vid flottan. ~ -björn, en
gammal erfaren sjöman. ~ -bris, vind
som periodiskt blåser ifrån sjön i
tropikerna. Den sätter vanligen in på
eftermiddagen och varar tills framåt
midnatt. ~ -buss, se sjöbjörn. ~ -båt, god
eller dålig, beroende på dess egenskaper
att vaka sjön. ~ -bädd, stapelbädd, där
fartyg bygges. ~ -drabbning, sjöstrid. ~
-dugligt, sjövärdigt, säges ett fartyg
vara, som i avseende på skrov, tackling,
segel, maskin, last och manskap är av
sådan beskaffenhet, att det kan med
vanlig sjörisk anträda en resa. ~
-farande, som har sitt levebröd till sjöss. ~
-fart, kommunikationer sjöledes mellan
ett lands olika delar och mellan olika
länder. Den förra kallas inrikes sjöfart,
den senare utrikes. ~ -fartsbok,
utfärdas å sjömanshus mot lösen till var och
en, som vid sjömanshus inskrives. Vid
förhyrning överlämnas boken till
befälhavaren och vid avmönstring skall
denna däri hava gjort anteckningar om
tiden, under vilken sjöman tjänstgjort
ombord, samt storleken av den erlagda
sjömanshusavgiften. ~ -folk, sjömän,
kollektivt taget. ~ -förbindelse, maritim
samfärdsel eller trafik sjöledes mellan
länder. Man hör ibland bottenkranar
och ventiler på en ångbåt benämnas
sjöförbindelser. Ordet är då en ordagrann

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:15:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nautiskt/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free