- Project Runeberg -  Svenskt nautiskt lexikon /
519-520

(1920) [MARC] Author: Gustaf Stenfelt - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stabsintendent ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

519

Stabsintendent—Stampdävert

520

väl handhaves och vårdas. ~ -sintendent,
biträder befälhavaren i allt vad, som
angår hushållningen och rekvirerar
erforderliga penningmedel. ~ -s-kanslist,
lyder närmast under stabsintendent. ~
-s-pastor, har inseende över
religionsvården å den sjöstyrka, hos vilkens
befälhavare han är anställd. ~ -s-läkare, har
inseende över allt, som hör till
hälso-och sjukvården inom den styrka, där han
är anställd, samt därtill i land hörande
sjukhus, ävensom till sjöstyrkan
hörande lasaretts- och sjuktransportfartyg.

Stabil, stadig, varaktig. ~ -itet,
statisk, ett fartygs förmåga att uthärda
havets rörelser eller dess förmåga att
återtaga sitt jämviktsläge, om det av en
eller annan orsak bringas därur. ~
-itetsgräns, den krängning för vilken
stabilitetsmomentet är lika med 0. ~
-itetskurvor, konstrueras på basis av ett
antal beräknade krängningsvinklar. ~
-itetsmoment, är det moment, som
strävar att bringa ett krängande fartyg på
rät köl. ~

Stada, den ungefär tumsbreda bården
på segelduk.

Stag, 1) tåg, stållinor eller kätting,
som stötta en mast eller stång för över
eller ett bogspröt under ifrån. De
benämnas efter sin plats, fockstag,
stäng-stag, bramstag, röjelstag, bogstag,
wa-terstag o. s. v.; 2) järnstänger som
sammanhålla gavlarna inuti en ångpanna.;
3) vinkel järn som förstärka skott i
fartyget (plåtväggar). ~ -ad är en mast
med väl ansatt stag. Betyder även
lindrigt nykter. ~ -bricka, bricka under
muttern på ett ångpannestag. ~
-bultar, bultar varmed sidoplåtarne stagas
till mantelplåten eller angränsande
flammugn och bakplåten till bakgaveln
på en ångpanna. ~ -byglar, korta
stålbalkar avsedda att styva upp
flamm-ugnstaket i en ångpanna, ./v -fock, det
segel som far efter fockstaget. På större
fartyg är det ett stormsegel, som sättes
då bredfocken är fastgjord.’ ~ -knot,
stagnat se stagtackel. ~ -nathjul, ett

hisshjul som hänges i stagtackel för
uppliivande av last. ~ -mutter, mutter
till stag i ångpanna. ~ -ning i
ångpanna måste finnas för att pannan skall
bibehålla sin form och ej fjädra sig eller
"flåsa" under trycket. ~ -ningsspant, i
förening med vägare brukar man
använda på moderna lastångare i stället
för starka däcksbalkar, som taga
mycket utrymme, för att staga skeppssidan
i kölrummet. ~ -segel, triangel- eller
trapesformigt segel som medelst litsor
är fästat vid stag eller lejdare. ~
-tackel, hisstyg upphängt i tåg mellan
två master. ~ -tuber, 7 à 8 mm. tjocka
tuber varmed man stagar gavlarna på
en ångpanna. ~ -vis, se kortstagsvis och
långstagsvis. ~ -vända, vända genom
vinden; då man ligger bidevind, lova
upp, tills seglen börja leva och låta
vinden fylla dem från andra sidan.
Kommandoorden vid stagvändning på en
råseglare äro: "Klart att vända".
(Manskapet intager sina vid resans början
anvisade platser eller som man säger
stationer). "Lä". (Eodret lägges ned,
åt lovart, mesanskot halas, förskoterna
firas av). "Halsar". (Halsar och skot
till underseglen och storbolin kastas
loss.) "Akterhal". (Storbrassarna ev.
kryssbrassarna halas rund, "Kund för".
(Förbrassarna halas rund, fockbolin
behöver kanske en särskild påminnelse.)
Innan brassarna kastas loss, bör man
hava märkt av bidevindsmärken på
märs-och brambrassar för att slippa hala fram
och tillbaka, då rårna skola trimmas.
Man kan gärna sy en tagling på dem,
mitt för spridlattan, så har man ett gott
märke. Sedan stagseglen halats över
och halsar, boliner och lovarts
under-brassar styvhalats, klaras ändarna upp
för nästa vändning. ~ -öga, öglan på
ett stag, som lägges över masttoppen.

Stampa, säges ett fartyg göra, då det
i motsjö slår bogen hårt i vattnet.

Stamp-dävert, ett i riktning nedåt mot
bogsprötet nästan vinkelrätt stående
kort rundhult, som har till ändamål att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:15:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nautiskt/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free