Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stotgarn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
531
Stotgarn—Stroppa
532
natten eller påföljande morgon före kl.
8 uppgå till minst 7 Beauforts-skalan,
avsändes från Meteorologiska
Centralstationen i Stockholm
stormvarningstelegram. (Kungl. Lantbruksstyrelsen, 11
nov. 1913). Signalerna hissas vid
stormvarningstationerna efter mottaget
telegram sålunda: 1 kon betyder kuling
mellan nord och väst (N & V); 1 tratt
betyder kuling mellan S & V; 2 koner
betyder kuling mellan N & O; 2 trattar
betyder kuling mellan S & O; 1 klot
betyder kuling utan att angiva riktning;
klot över kon, hård storm mellan N & V;
klot över tratt, hård storm mellan S &
V; kon över klot, hård storm mellan N
& O; tratt över klot, hård storm mellan
S & O; kon över tratt, hård storm
utan angiven riktning. Anm. Kon
betyder kägla med spetsen uppåt. Tj*att
betyder kägla med spetsen nedåt.
Stot-garn, sköra kabelgarn varmed
man fastgör segel i stället för med
sej-singar, då man vill vara beredd att
hastigt kasta loss för segelsättning. ~ -lapp,
lapp på aktra sidan av ett märssegel för
att hindra duken från att skamfilas emot
märsen. ~ -mattor, skamfilningsmattor
som fastna jas på rårna, där dessa bruka
ligga an mot riggen, då de äro brassade
bidevind.
Strand, land som gränsar till
vattendrag. ~ -a, säges ett fartyg göra, som
fastnar vid grundstötning. ~ -kontur,
den skarpt markerade linje, som skiljer
landet (den skuggade ytan) från havet
på ett sjökort. ~ -ning, grundstötning
och kvarstående. Frivillig strandning
kan försvaras, då man ändå riskerar att
driva i land. Fördelen är den, att man
i förra fallet själv utser den plats, där
man tänker stranda, varigenom
bergnin-gen av människoliv kan underlättas. ~
-ningsfall, assuransterm. Policen brukar
vid lastförsäkring innehålla, att
assura-dörerna fritaga sig från enskild skada,
utom i strandningsfall.
Strategi, den del av krigsvetenskapen,
som avhandlar strävandet att framtvin-
ga eller förhindra operationer och
drabbningar.
Strato-Cumulus (Str-Cu), avrundade
eller valsformiga moln, som ofta täcka
himmeln.
Stratus moln, moln av obestämd form.
Streck, se väderstreck och
kompassstreck.
Strejk, allmän arbetsnedläggning
inom ett fack för tilltvingande av vissa
förmåner.
Strids-fartyg, utgöras numera av
ångfartyg eller motorfartyg. De äro alltid
bestyckade eller m. a. o. försedda med
vapen, såsom kulsprutor, kanoner,
torpeder eller ramm. Med kanon upptager
man strid med fartyg på intill 8,000—
10,000 meter och sannolikt mycket
längre numera. ~ -mast, mast på
krigsfartyg med anordning för lättare artilleri.
~ -mässig skjutning, omfattar enskild
stridsskjutning och stridsskjutning i
trupp. Den enskilda skjutningen avser
individens övning att tillämpa sin redan
uppnådda skjutfärdighet, så att han
under stridsmässiga förhållanden må
kunna ernå största möjliga eldverkan. Med
stridsskjutning i trupp menar man
stridsövning med skarp ammunition.
Den avser att öva befälet att under så
vitt möjligt krigsliknande förhållanden
leda eldgivningen. -torn på
krigsfartyg, pansartorn, varifrån strid ledes.
Strimla, se skarvribba.
Stringer, balkvägare av järn,
vinkeljärn eller bulbjärn, som uppbär
däcksbalkar i långskeppsriktningen eller är
fastnitad i slaget som
långskeppsförstärkning. ~ -plåt, waterbordsplåt,
yttersta delen av däcket ovanpå
däcks-balksändarna går från för till akter och
tjänar dels som långskeppsförstärkning,
dels att förena däcket med
fartygssidorna.
Stropp, ett kort tåg med ändarna
ihop-splitsade eller sammanknopade. Se
blockstropp, pytsstropp. ~ -a, lägga
stropp om ett block t. ex. Man splitsar
stroppen vanligtvis med kortsplits och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
