Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stämma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
541
Stämma—Sublimat
542
Stämma ut, hugga med stämjärn.
Stämpla av, medelst plankändar stötta
last eller skott.
Stämpling kallar man den planka,
varmed man stöttar last eller skott.
Stänga av, hindra ånga eller elektrisk
ström att genomgå en ledning.
Stäng-bardun, tåg eller stållina, som
stöttar en märs-, bram- eller
gaffeltopp-segelstång akter över. Ligger
vanligtvis ut i salningshornet på båda sidor för
att få större spridning. ~ -rigg,
tacklingen på märsstången, stor- och
mesanstången. ~ -stag, stag som stöttar
ovanstående för över. ~ -tackel, hisstyg
uppsatt mellan stängerna. ~ -vanten,
vanten till märsstången, stor- eller
mesanstången. ~ -vindare, tåg, varmed en
stång hissas upp på sin plats. Med ena
ändan är den fastgjord i eselhuvudet,
går därefter genom skivgattet i
stångfoten upp genom stängvindarblocket,
som är fast i en stropp på andra sidan
av stången, ned i däck. Då en stång
skall sändas ned i däck, vilket givetvis
göres först, sedan man tagit ned
dithörande rår, skär man i stångvindaren på
sätt, som ovan blivit sagt, varefter man
skakar loss barduner, stag och vant.
Gasten, som leder arbetet, ropar så: "hiva",
och man hivar något på stängvindaren
för att kunna taga ut sluthultet. Sedan
ropar han "fira", och stången firas ett
stycke, tills toppen kommer i närheten
av eselhuvudet, då han lägger en stark
surrning om stången och stängvindarens
båda parter (nedanför eselhuvudet
väl-förståendes), kastar loss den i eselörat
fastgjorda tampen av stängvindaren och
lägger den med ett par halvslag över den
ovannämnda surrningen. Därefter firas
stången på enkel part ned i däck, medan
man bär av för underliggande rår, märs
o. s. v. Då stången kommer i närheten
av däcket, ledes stångfoten akter över,
så att stången omsider blir liggande med
toppen för över.
Stänkbord, flyttbara bräder, som
anbringas å båtrelingar mot vattenstänk.
Stäv, se förstäv och akterstäv. ~ -a,
rikta kursen efter ett visst kompasstreck
eller mot ett visst föremål. ~ -band,
krumma timmer, som sättas i ett fartygs
skarpaste delar för ut och akter ut för
att sammanbinda fartygssidorna med
varandra. ~ -skena, stävsko,
järnsko-ning över undra delen av förstäven
(underloppet). ~ -skinkor, svåra plankor på
ömse sidor om förstäven emellan vilka
bogsprötet ligger. ~ -tub, torpedtub,
placerad i stäven på ett örlogsfartyg.
Stödlager, vanliga lager för
mellanax-larna i en ångmaskin.
Störningsfrihet, inom trådlösa
telegrafin kallar man störningsfrihet frånvaron
av störande inflytande från andra
stationer med annan avstämning än den,
man själv använder.
Största breddlinjen på ett fartyg, den
linje som man tänker sig dragen genom
alla de punkter på spanten, där dessa
äro bredast.
Störtsjö eller sjö, våg som bryter sig
våldsamt över fartyget.
Stöt eller växel, två plank- eller
plåtändar som ligga emot varandra i en
bordläggning. I senare fallet skiljer
man på långskeppsväxlar och
tvärskeppsväxlar. ~ -botten i kanon,
innersta delen av röret.
Stötta, 1) giva stöd; 2) trä- eller
järnbalk som har att giva stöd åt någonting
t. ex. däcksstötta. ~ rodret, att sedan
rodret blivit lagt åt ena sidan i avsikt
att ändra kurs, taga tillbaka något för
att ej överskrida den nya kursen.
Stöttnings-klots, urholkat trästycke för
nedfirad bom att vila uti. ~ -linor, linor
med vilka man stöttar en bom e. d.
Stött så, kommandoord till
rorsmannen att hålla den kurs, som fartyget vid
orderns givande stävar.
Stöttalja, talja varmed man stöttar
en bom e. d.
Subaltern, löjtnant eller underlöjtnant.
Sublimat, kvicksilverklorid, ett
mycket giftigt men verksamt antiseptiskt
medel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
