- Project Runeberg -  Svenskt nautiskt lexikon /
613-614

(1920) [MARC] Author: Gustaf Stenfelt - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - Vevnav ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

613

Vevnav—Vind

614

Vev-nav, den del av en vev, som
omfattar axeln. ~ -släng, en vevaexl
där veven är gjord i ett stycke med
själva axeln, bildande sålunda en krökt
axel. ~ -stake, den maskindel av smitt
järn eller plåt, som överför rörelsen
från tvärstycket till vevaxeln. Den är
gaffelformig i ena ändan och försedd
med en påkrympt och fastkilad
tvär-styckstapp eller två tvärstyckslager.
Den andra ändan har ett bredare
lager, vevstakslagret, bestående av två
lagerskålar av metall med ig juten
lagermetall, fästade vid vevstaken med
ett överfall och två vevstaksbultar.
Detta lager omfattar vevtappen. ~
-staksfoder, bussning eller lager i
vev-stakshuvud. ~ -stakshuvud, ändan på en
vevstake. Den ända, som omfattar
tvärstycket, kan antingen vara kompakt med
lager eller gaffelformig. ~ -stakslager,
lager i ändan på vevstaken. ~
-staksla-gergång, anliggningsytan i ett
vevstaks-lager. ~ -stakstapp, tapp till vevstake.
~ -stakstvärstycke, den maskindel som
förbinder kolvstången med vevstaken. ~
-staksöga, öppningen på en vevstake
varmed den omfattar vevtappen. ~
-tapp, den del av en vevaxel omkring
vilken vevstaken griper. ~ -tappslager,
lagret i vevstaken omkring vevtappen.
~ -tappshålkäl, vevtappens mot ändarna
utvidgade del.

Wheatstones brygga,
mätningsanordning för ledningsmotståndet i en
elektrisk ledning, då man måste göra sig
oberoende av förändringar i strömkällans
elektromotoriska kraft. Den består av
fyra motstånd, sammankopplade i
parallellogram med en diagonalt
inkopplad ledning, som upptager en
galvanometer. De två övriga punkterna äro
förbundna med en strömkälla.

Whiteheads torped, en torped som fått
sitt namn efter uppfinnaren Whitehead.
Egendomligt nog finnes i Tyskland en
torpedmodell, som efter sin uppfinnare,
tysken Schwarzkopf, benämnes
schwarz-kopftorped.

Vibration, dallring.

Vice amiral, se amiral.

Widely eller wide spaced pillars,
engelsk benämning på ett system för
placering av balkstöttor och däcksstöttor i
lastrummen på större järnfartyg. Någon
svensk benämning härpå torde knappast
finnas, men danska skeppsbyggare hava
kallat systemet "spredte st otter", som på
svenska närmast motsvarar "spridda
stöttor". Konstruktionen baserar sig på
U-balkar eller andra balktyper, som
anbringas långskeppsvägen midskepps
eller på halva avståndet mellan
midskepps och "bore" under däcks- eller
mellandäcksbalkarna och uppbäras av
vanligtvis cylindriska ihåliga stöttor,
nitade upptill och nedtill. Tack vare dén
överliggande långskeppsbalken kunna
dessa stötttor placeras på större avstånd
ifrån varandra, än då man saknar
ovannämnda balk.

Vigia, spanskt ord som betyder utkik.
Brukar stå i sjökort som varning mot
misstänkta undervattensskär. Särskilt
utanför Azorerna har man många
dylika vigias, som sannolikt haft sin grund
i forna vulkaniska rubbningar men som
kanske sedermera försvunnit i
verkligheten.

Viktstyvhetsmoment, se
styvhetsmoment.

Vil, en liten stoppad segelduksdyna,
som hänges utombords å roddbåtar för
att skydda mot skamfilningar.

Villigt, raskt, oavbrutet. Fira villigt
är att överhala en ända utan uppehåll.

Villkorligt kontraband, se
krigskontraband.

Vimpel, ett långt band av flaggduk
kluvet i yttre ändan. Svensk vimpel är
till färgen gul och blå på längden med
blått överst. På örlogsfartyg hissas den
som befälstecken för officer, vilken ej är
berättigad att föra högre kännetecken.
~ -stake, en liten flyttbar stång med
vimpel för båt.

Vind, en luftström eller rörelse i
luften, förorsakad av olika temperaturför-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:15:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nautiskt/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free