Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - Vinda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
615
Vinda—Vinsch
616
hållanden i luftlagren. Den benämnen
efter det väderstreck ifrån vilket den
blåser.
Vinda hem, hiva in på en ända eller
kätting, som är lagd om ett spel.
Vinddriven, hindrad att fortsätta resa
på grund av storm eller motvind.
Vinden bär på land, vinden sätter
fartyget mot land. ~ går på syd, vinden
drager sig sydlig. ~ friskar, vinden
tilltager i styrka. ~ kastar, vinden är
ostadig. ~ mojnar, vinden avtager i styrka.
~ rymmer, vinden blir fördelaktigare
för fartyget, d. v. s. drager sig akter
över. ~ skralnar, vinden blir
ofördelaktig eller drager sig förligare. ~
skrotar sig, vinden gör en hastig förändring
åt ett annat väderstreck. ~ är akterlig,
vinden blåser akter ifrån. ~ är på
låringen, vinden träffar fartyget emellan
akter och tvärs. ~ är stick i stäv,
vinden är rätt för ifrån. ~ är tvärs,
vinden träffar fartyget i 90 graders vinkel.
Vindfång, ytinnehållet av ett mot
vinden vänt föremål.
Vind i seglen har man, då dessa stå
fulla. ~ -kast, hastig omkastning av
vindens riktning. ~ -mätare, se
anemome-ter. ~ -mölla, pump som drives med
vingar och segel som en väderkvarn.
Den är mycket arbetsbesparande och
borde vara obligatorisk på träfartyg, då
de hinna upp till en framskriden ålder
eller eljest äro svåra att hålla läns. ~
-rätt, säges ett fartyg ligga, då det är
förankrat, och vinden blåser för ifrån.
~ -skifte, vindförändring. ~ -styrka,
denna brukar man till sjöss uppskatta
enligt den tolvdelade Beaufortskalan,
uppställd 1806 av den engelske amiralen
Beaufort. Denna skala förhåller sig till
vindhastigheten i meter enligt av Kungl,
nautisk meteorologiska byrån antagna
jämförelsetal som följer: Beaufort 0
meter pr sekund till 1, stiltje; Beaufort
1 meter pr sekund 1—2, lätta kårar;
Beaufort 2 meter pr sekund 2—i, svag
bris; Beaufort 3, meter pr sekund 4—6,
laber bris; Beaufort 4, meter pr sekund
6—8, måttlig bris; Beaufort 5, meter pr
sekund 8—11, frisk bris; Beaufort 6,
meter pr sekund 11—13, styv bris;
Beaufort 7, meter pr sekund 13—16, hård bris;
Beaufort 8, meter pr sekund 16—19, halv
storm; Beaufort 9 meter pr sekund 19
—23 storm; Beaufort 10 meter pr sekund
23—28, hård storm; Beaufort 11 meter pr
sekund28—33, mycket hård storm;
Beaufort 12 meter pr sekund över 33, orkan,
cyklon, tyfon. Maximihastigheten i en
orkan har konstaterats till mera än 50
met. p. s. ~ -stöt, en hastig snart
övergående ökning av vindstyrkan. ~
-äta-re, fartyg som vid bidevindsegling äter
sig upp i vinden och alltså är en god
kryssare. ~ -öga, den riktning varifrån
vinden kommer. Även ett stycke av blå
himmel i centern av en cyklon, som dock
tyckes vara okänd utom i tropikerna. ~
Ving-fläkt, elektrisk ventilator med
skruvformiga vingar. ~ -mutter, mutter
med utstående vingar, varmed den
tillskruvas för hand.
Vinkel-balk, balk med vinkel järn. ~
-hake, en rätvinklig triangel av trä eller
metall, som användes vid
konstruktionsritning. Vid avsättning av kurser i
sjökort kan man begagna sig av två
vinkelhakar i stället för parallellinjal. De äro
t. o. m. att föredraga. ~ -järn, skenor av
stål eller järn, böjda på längden i en
rät vinkel. De användas vid byggande
av järnfartyg eller stålfartyg till spant,
kontraspant, lättare däcksbalkar samt
till stag å skott. De benämnas
hörn-järn, då flänsarna äro lika, och
spantjärn, då de äro av olika bredd. ~ -kugg,
på ut växlingshjul är en kugg, som har
toppytan formad i rät vinkel. ~ -spant,
kallas de spant i fartyg, som uppställas
midskepps vinkelrätt mot medelplanet.
Vinsch, försvenskat från engelska
ordet winch, ett vindspel som användes för
lossning och lastning, förhalning m. m.
Drives för hand, med ånga, elektricitet
eller gas. ~ avloppsrör till, rör
varigenom den förbrukade ångan utgår, såvida
man icke har det anordnat så, att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
