Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - Våglängd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
621
Våglängd—Vä vkula
622
genten i denna punkt bildar med
horisonten. ~ -längd (på havet), avståndet
emellan två närliggande vågdalar eller
vågtoppar. ~ -längd (radio), den längd
vartill en avsändare och en mottagare
äro avstämda för att avgiva och fatta
gnisttecknen. ~ -mätare, ett instrument
för mätning av våglängden hos de
svängningar, som försiggå i en
svängningskrets. Den består av en sluten
svängningskrets, försedd med kapacitet och
självinduktion. ~ -period, den tid som
åtgår för en vågdal eller vågtopp att
förflytta sig en våglängd. Den brukar
betecknas med grekiska bokstaven lambda.
Våle, en boj som utlägges vid
sjömätningar. Den är antingen en gränsvåle
(försedd med svart fyrkantig flagga),
grundvåle (utan flagg) eller marschvåle
(vit fyrkantig flagga). Att lägga ut
vå-lar kallas att utvåla.
Vårdagsjämningspunkt, den punkt
som solen genomgår, då den från södra
hemisfären ingår i den norra, vilket
inträffar den 21 mars.
Väbel, har att jämte
skeppskorpralerna på örlogsfartyg övervaka ordningen
och disciplinen bland manskapet.
Väcka ett nåt, öppna ett nåt för att
lättare kunna slå in drevet. Det sker
medelst hammare och ett s. k. väckjärn.
Väckjärn, se väcka.
Väder-galla, stark ljusning i kanten
av ett regnmoln. Säges bebåda oväder.
~ -luckor, öppningar i garneringen på
ett träfartyg för insläppande av luft
mellan timren. Vid besiktning för
klassificering godtagas dessa öppningar icke
för undersökning av timren, fastän de
böra vara fria, utan måste särskilda
klassifieeringsspuns upptagas.
Väderluckorna skola vara överspikade då last,
som kan oklara pumparna, intages. ~
^segel, en flyttbar rörtrumma av
segelduk med vingar i öppningen för
fångande av vind. Den användes för att
ventilera lastrum och kajut. ~ -streck, de
fyra väderstrecken, som även kallas
huvudstreck, äro nord, syd, ost och väst.
Väduren, Aries, den första
stjärnbilden i Zodiaken, i vilken solen befinner
sig den 21 mars alltså i
vårdagsjäm-ningspunkten. Den omfattar 22
nebulosor, 8 dubbla och 148 enkla stjärnor,
varav endast 50 äro synliga för blotta ögat.
Väduren är den viktigaste
utgångspunkten i astronomien.
Vagare (på engelska
stringer),långskeppsförbindningar som gå utmed
sidorna vid däck eller tvärbalkar från för
till akter.
Väggkontakt, kopplingsanordning för
flyttbara elektriska lampor till fast
ledning.
Vägra i vändningen säges ett
segelfartyg göra, då det ej vill gå över stag,
när man skall vända. Det kan bero på
för liten fart, hög motsjö eller ström på
lovarts bog, eller att fartyget ligger för
mycket på aktern eller för för mycket
försegel.
Väl, nog, tillräckligt. ~ "Väl i
maskinen", meddelande till vakthavande
maskinbefäl som bör lämnas, då maskinen
ej behöves längre för fartygets
förflyttning.
"Väl rott", fart nog vid rodd. ("Stopp").
Vända fördevind, rumpla runt,
kovän-da, se fördevindsvändning. ~ genom
vinden, se stagvända.
Vändkretsar, se tropiker.
Vänstergängad, se propeller.
Värja, sidovapen, ett vapen som förr
hölls högt i ära av riddersmän.
Värme-element, anordning av rör eller
kamrör varigenom varmt vatten eller
ånga ledes för uppvärmning av hytter
etc. ~ -n, ett vanligt uttryck för länder,
som ligga i närheten av ekvatorn. ~
-en-het, kalori, den värmemängd som
fordras för att höja temperaturen hos
viktenheten vatten med en grad.
Väst, det väderstreck i vilket solen
går ned vid dagjämning.
Vätskekompass, se spritkompass.
Vävkula, svart, användes i vissa fall
som nödsignal (icke manöverfärdigt
fartyg) samt på marinen tillhörande fartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
