- Project Runeberg -  Svenskt nautiskt lexikon /
643-644

(1920) [MARC] Author: Gustaf Stenfelt - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ö - Öskar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

643

Öskar—Överspänningsskydd

644

bords närmast kölen, där det går lättast
att Ösa nt vattnet. ~ -kar, ett urholkat
trästycke med handtag, varmed man
öser vattnet ur en båt.

Östersjöfarten räknas till en linje som
tänkes dragen från Skagen till
Lindesnäs (södra delen av Norge) och från
Es-bjerg till Texel.

Över-bord, på utsidan av ett fartyg, i
vattnet. ~ -bemannat säges ett fartyg
vara, som har för stor besättning.
Torde numera vara ett överflödigt uttryck.
~ »bramrå, innan dubbla bramrår
kommo i bruk, var överbramrå detsamma
som bovenbramrå eller röjel. ~
-bramsal-ning, en järnsalning som någon gång
förekommer på stora segelfartyg med lös
röjelstång. ~ -byggnad, byggnaderna
midskepps på en ångare. ~ -ens eller
ens, i linje med varandra t. ex. om fy-,
rar, efter vilka man styr genom en
farled. ~ -ensfyrar, ensfyrar, överensmärke,
ensmärke två märken liggande i linje
för att utmärka riktningen av en farled.
~ -fall, den övre halvan av ett lager.
~-fallsväder, hastigt påkommande
oväder. ~ -fällning, i kanten buktad plåt
nitad över en annan plåtkant. ~ -föring,
se transmission. ~ -gångskon i
krutkammare. ~ -hala, 1) hjälpa efter
parterna i en talja för att få blocken
längre isär; 2) undersöka i akt och mening
att avhjälpa eventuella brister. ~
-hal-ning, 1) våldsam rullning i hög sjö åt
ett håll; 2) undersökning; 3) förebråelse
för något begånget fel. ~ -handsknop, en
vanlig enkel knop. ~ -hettad ånga, ånga,
vars temperatur är högre än
temperaturen å mättad ånga av samma
tryck.~-hett-ningsapparat, apparat i vilken den av
en ångpanna utvecklade mättade och
fuktiga ångan torkas (befrias från
vatten) och överhettas. ~ -hänge akter,
akterspegeln utskjutande långt över
akter-stäven. ~ -kant, på övre sidan av en
sak. ~ -lappning, plåt bockad över
kanten på en annan och nitad till
densamma. ~ -lasta, lägga in mera last i ett
fartyg, än det makligen kan bära. ~

-ledsegel, det ledsegel som är hissat på
på märsrånocken. ~ -liggedagar, de
dagar som ett fartyg får ligga under
lastning eller lossning, sedan de så kallade
liggedagarna gått till ända. De
beräknas som löpande dagar och där ej
annorlunda är avtalat, skall deras antal
utgöra hälften av liggedagarnas. ~
-lopps-rör, rör som anslutes till överkanten av
en vattenbehållare. ~ -loppsström,
elektrisk ström, som ej förbrukas utan
uppsamlas i ackumulator till kommande
behov. ~ -lång, i längdriktningen. ~
-maskinist, skall finnas å ångfartyg, som är
bestämt till farvatten bortom Brest samt
Storbrittannien med Irland samt å
passagerarångare bestämd till farvatten
bortom Skagen och Lindesnäs. För att
antagas till övermaskinist fordras att
vid navigationsskola i riket eller vid
någon av flottans underbefälsskolor enligt
nu gällande eller äldre bestämmelser
hava undergått övermaskinistexamen
eller enligt äldre bestämmelser hava
avlagt maskinistexamen av lista
klassen eller att vara anställd vid
flottan eller hava haft anställning där som
ordinarie maskinist eller
maskinistunderofficer. Se Sjölagen, avd. II ~
-mastat, är ett fartyg, som har för höga och
tunga master. ~ -ornad skall åtlydas i
tjänsten, även om han ej förtjänar det.~
-riggat är ett fartyg, som har för hög
rigg. ~ -seglingskort, kort över oceaner.
Man bör ej segla efter dem, då man
börjar närma sig land. Därtill fordras
specialer. ~ -skott i slid, är vad täckplanet
å en s. k. förlängd slid överskjuter
äng-kanalen, då sliden befinner sig på
medelläget. Yttre överskott kallas det, som
uppstår på ångsidan och inre överskott,
det som uppstår på avloppssidan. Det
yttre överskottet förorsakar expansion
och det inre kompression. ~ -spolning
uppstår, då vågorna slå in över däcket.
~ -spänningsskydd, användes för att
skydda ankarspolar på en generator för
genomslag. ~ -sta bryggan, den
kommandobrygga, varifrån manövern ledes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:15:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nautiskt/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free