- Project Runeberg -  Ett år i södern. Bilder från Italien /
26

(1883) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rest öfver — en bagare. Detta synes både af de runda bakugnar,
af hvilka dess resning är sammansatt, som af den naiva frisen med
skildringar ur det hedervärda yrket, utförda med all noggranhet och
stort nit att berätta, sant och ärligt.

Under dessa första vandringar är det hufvudsakligen de äldsta
minnena i Koma, som fäst min uppmärksamhet och fylt mig med
intresse. Ett af dessa gamla minnen, som är högst kuriöst är Cl oa ca
maxima, den under de första konungarncs tid med tunnhvalf efter
etruskiskt föredöme bygda atioppstrumman för vatten från Forum
och dess omgifningar, som står och gör tjenst än i dag, och som är
väl värd ett besök, ehuru omgifningarna äro sådana, att Komas
Epa-minondas der skulle fil ett drygt arbete. — Ett annat sådant minne,
i hvilket hvalfkonstcn första gången nått en af sina höjdpunkter är
Pantheon. Jag vill ej säga något om sammanhanget mellan den raka
förhallen med sina 16 korintiska monoliter af granit och den
cirkelrunda hufvudbyggnadcn, men hvar för sig äro de makalösa. Det
inre templet är genom sin otroliga enkelhet må hända verldens
sublimaste innanrmn. Det helas organiska sammansättning af den
underliggande, åttadelade cylindern och den derpå hvilandc halfsferen med
sin ljusöppning är sådan, att naturen sjelf ej skulle kunnat skapa
den annorlunda. Ilär äro enkelhet i medel, ändamålsenlighet i syfte
och skönhet i forin sammansmälta till en oupphinnelig treklang.

Men här är icke meningen att framställa konsthistoriska
funderingar, som du lika lätt och sannolikt af bättre art finner på andra
håll. Jag har blott icke kunnat undertrycka att tala något om den
vcrld, i hvilken jag under dessa första tider lefvat, och de föremål
ur den, som outplånligt fast sig i mitt minne. Att mina vandringar
äfven i sig kunnat innebära ett frö till äfvcntyrlighct, skall måhända
bli klart af följande.

En af de första dagarne beslöt jag att efter plankartau vandra
öfver S. Maria maggiore, den stora basilikan, till Lateraneu. Allt
gick i början bra, men huru det var, hade jag tagit orätt väg ned
till den sist nämnda kyrkan och befann mig ett lu tre inno på en
gata eller väg, som tycktes mig gränslös i längd, under det bogge
sidorna åter voro begränsade af höga jordbankar, krönta med
oändliga hvita murar, öfver hvilka do bakom liggande triidgårdarnes träd
höjdo sig. Dot fans, att börja med, ej en katt på denna ödsliga och
iingsliga stig. Men om cn stund (ick jag öga på trenue de obehag-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ncritalien/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free