- Project Runeberg -  Ett år i södern. Bilder från Italien /
43

(1883) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dessutom är det här helt naturligt att vara vacker, oeh en
instinktlik hjertats godhet oeh känslornas adel finner man ofta på botten af
nationalkarakteren. Ett leende af Giacinta är värdt ett konungarike,
och man helsar henne, som vore hon en drottning.

Ett annat slags folk, som oekså bidrager till egendomligheten i
lifvet på Romas gator, men på ett högst obehagligt sätt, är tiggarne,
livilka svärma som flugor i hundratal kring den olyckliga främlingen.
I början är man söndersliten af all denna nöd, och det hemska
ropet: »muoro di fame!» (jag dör af hunger!), frampressadt under
tårar af en i trasor höljd barnunge, skär som en knif i ett hjerta,
hvil-ket en vänlig natur gjort för stoit i förhållande till börsen. Men
snart öfvergår medlidandet till förargelse, då man aldrig lemnas i
fred, oeh till sist blir man känslolös som en staty och döf som en
trumslagare, isynnerhet sedan man kommit under fund med, att på
landsbygden äfven välmående folk lika naturligt helsa främlingen med
sitt: Ȋatemi qualche cosa!* (gif mig en slant!) som en svensk bonde
lyfter på hatten oeh säger: »Guds fred!» Hvem känner icke kungen
för alla tiggare, den godmodige, benlöse, af Andersen besjungne Beppo,
som i ljusgrå cylinderhatt kryper i Spanska trappan, såsom han gjort
i flero decennier, för att tigga ihop hemgift åt sin yngsta dotter,
sedan han (efter sägen) redan bortgift tvenne, hvardera med ett par
tusen seudi (en scudi = 4 kr.) i morgongåfvaV Han är en förnäm
man, den Beppo: han rider på en trind och vacker åsna till oeh ifrån
sitt embetsrum, oeh han tigger ej, utan helsar blott ett kiirvänligt:
»liuon giorno, signore!» (god dag, herre!) samt tackar, om det
belönas med en slant. Här om dagen var jag vittne till hans aftard
från sin post. Stoltserande på ryggen af sin åsna, helsade han med
mycket behag till höger oeh ven st er oeh tågade af, omsvärmad af tio
till tolf tiggare och krymplingar af alla sorter, hvar oeh en under
gäckande gapskratt ropande efter honom: xlatemi un mezzobajocco/»
(gif mig en half bajocco!) — Skada blott, att den gode Beppo ej
egde så mycken takt, att han vill for deras hånfulla böner, utan i
stället högg sina benstumpar i sidorna på sin gångare oeh skumpade
bort i ett trafvande prestissimo.

Jemte tiggeriet florerar äfven lotterilusten i Kyrkostaten och
företrädesvis i Roma. Kyrkans furste, eller rättare furstar, taga deraf
sina feta inkomster. Dem renom är allting rent. De jättestora, gula
och röda lottsedlarne med sina klumpiga siffror sitta utbredda öfver

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ncritalien/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free