- Project Runeberg -  Ett år i södern. Bilder från Italien /
66

(1883) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

del äfventyr kunde uppfyllas. Följden var, att jag blef obegripligt
snygg och min vän löjtnanten, näst viee-konungen af Egypten, den
mest begapade person på hela balen bland 3000 personer. En gång
stodo vi midt i en krets af 8 till 10 nyfikna och nästan näsvisa
italienska officerare, som noga betraktade de tre kronorna på kepins
vapenplåt. — »Si, è un Inglése» utbrast en af forskarne. — Det
var dock ett allt för hårdt prof för nationalkänslan. Min vän vände
sig bort utan att svara, men jag kunde ej hålla mig från att
utbrista: »No, signore, è un Svedése!» — »Ah, da Svézia!» ljöd det i
chorus bakom oss, då vi försvunno i mängden. Hvad skulle de sagt,
om de vetat, att vi i sällskapet egde en norrman från Vadsö, d. v. s.
som måste passera Nordkap för att komma hem! Han liksom vi
och hela verlden tyckte för öfrigt, att hettan var olidlig och
trängseln förfärlig. Konungen sjelf kunde med yttersta möda komma fram,
då kan gjorde sin rund. Jag såg honom nu på nära håll. Han tog
sig förträffligt nt i generalsuniform, och hans öppna, okonstlade
väsende tyckes just vara sådant, som Italien heliöfver i dessa kritiska
tider. Han hade Lamarmora och Ratazzi närmast sin person och
helsades med hänryckning af alla grupper, till hvilka han närmnde
sig. För öfrigt var balen föga märkvärdig, llummen voro inånga,
men små, damerna utan undantag ganska fula, balsalongen orimligt
liten och sjelfva danson en ren parodi på allt, hvad choreograiiens
lagar bjuda. Man kan föreställa sig det öfriga, om man blott vet, att
treune rödrockade engelsmän, som troligen aldrig förr rört sina fötter
i trefjerdcdels takt, gjorde allt sitt till för att hindra hela den öfriga
dansande verlden i dess lofliga ansträngningar att i valsen komma
framåt på det mattbeklädda golfvet. Egendomligt tog sig musiken
ut. Som balsalongen var liten, hade den hlifvit placerad utanför
dess tvenno fönster på en smal balkong, längst ned violinerna, på
ett mellanplan blåsarne och högst upp basarne, af hvilka man endast
såg benen, hälften af instrumenten och do ifrigt arbetande armarne.
Utsökta buffeter utgjorde angenäma tillflyktsorter i den tropiska
hettan, men vistelsen i dem förbittrades deraf, att till örat triingdc
tonerna af en française med melodier, tagna ur Mendelsohns musik

till »Midsommariiattsdrömmen».–

Min bror, soin du vet, är jag ingen vän af att politisera; men
efter som vi lefva i ett tidehvarf», måsto jag nu deran. Dock
anropar jag först dig, Apollo! »Omgif mitt bröst med sjudubbel koppar»,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:16:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ncritalien/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free