- Project Runeberg -  Ett år i södern. Bilder från Italien /
70

(1883) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nu jubla »i nerh de svarta. Den tjugufemte, den allt efter
hvars och ens fdrg med fruktan eller hopp motsedda, ödesdigra dagen,
har i allt lugn gått förbi; maj månad nalkas sitt slut, utan att Romas
öde undergått någon förändring.

I går firades en stor kyrkofest i Chiesa nuova på andra sidan
om Piazza Navona. Alla fönster i trakten voro prydda med brokiga
dukar och vackra qvinnor. De trånga gatorna vimlade af granna
åkdon och högtidsklädda menniskor. Stolar uthyrdes på trottoirerna,
solfjädrar och lemonad utbjödos under tusen skrän åt den i hettan
fursmäktande mängden. Franska soldater samt påfliga dragoner och
gensdarmer vimlade på det lilla torget framför kyrkan, och under
det folket der ute stojade som på en marknad, läste påfven i egen
person messan inne i templet. Vaxljusen flämtade i den qvalmiga
luften, sången ljöd dof som ett annalkande åskväder, folket låg
knä-böjande på golfvet som ett af hagel nedslaget sädesfält, det
vatikan-ska gardets bajonetter stucko upp i rader såsom gärdesgårdsstörar,
och längre bort lyste kardinalernas purpurfärgade kalotter såsom
valmoblommor på en dikesren.

Sedan välsignelsen blifvit utdelad, var kyrkan inom några
ögonblick tom. Men i stället hade torget blifvit skådeplatsen för den
mest bullrande scen. Alla tåspetsar ansträngdes, alla halsar sträcktes,
hvar och en ville se en skymt af den helige fadern, när han i full
ståt färdades tillbaka till sitt palats. Det pittoreska tåget öppnades
af en rödklädd herre, som barhufvad och med grå peruk samt ett
stort förgyldt krucifix i handen red på en hvit åsna, omgifven af
fyra påfliga schweizare i den ökända rutcrknekt-kostymen. Så kom
påfvens vagn, dragen af sex guldsmidda hästar med röda spannridare,
alla barhufvade och med gråa piskperuker. Sjclfva vagnen sken som
solen; den var idel guld och purpur, gungande högt i luften på de
skönaste c-fjedrar, hvilka i ödmjukhet bugade sig under den heliga
bördan. Der inne satt Pio Nono, hvit som en dufva, och utdelade
välsignelsen åt alla sidor, under det folket med det ursinnigasto
jubel hel.sade det sakta framskridande åkdonet. De ofvan omtalade
niisdukarne hviftado från alla balkonger, tro musikcorpser blåste på
en gång tre olika fanfarer, liknande hvarandra endast i den förtviflade
kraft, med hvilkcn de framfördes, alla skreko, som om det stått lör
lifvet. IJndcr allt detta omenskliga viisen passerade slutet af det
påfliga tåget forbi: det bestod af ett oerhördt stort, purpurfärgadt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ncritalien/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free