Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men ingen kunde komma ett steg framåt eller tillbaka. I)å kom en
räddande engel i en sappörs skepnad sväfvande med ett tåg om
lifvet från höjden. Under massans sakta utrop af fasa och beundran
öfver mannens starka nerver, sänktes han ned i kronan, afböjde
faran och voltigerade upp igen, under det mångtusende blickar följde
honom på den vådliga färden och alla munnar sjöngo: »miserere
nostri!»
lmellertid anhöll kardinalen ännu en gång, att kanonisationen
måtte försiggå, denna gång begagnande formeln: »iustanter,
instan-tiusÄnnu tvekar påfven. Man beder och sjunger: »Veni sancte
spintus». Då framträder kardinalen for tredje gången och förnyar
sin begäran, i det han ökar kraften i sina ord med formeln:
in-stunter, instantius, instantissime!» Som man ej kan komma längre
än till superlativen, kan påfven nu ej längre motstå, utan han
uppläser kanonisationsformeln och förklarar de högstsaliga N. X. för
helgon samt lofvar älven att bekräfta detta genom utfärdande af ett
apostoliskt bref. Nu uppstämde han i egen person Te deinn, hvari
lian dock snart öfverröstades af påtliga kapellet och hela det
församlade folket, som med en mun instämde i den gamla, herrliga
ambrosianska lofsången och frambar den utan orgel, men rytmiskt
och med en kraft, så att det genljöd i de höga hvalfven, och trots
hettan, lopp den ena frossbrytningen efter den andra genom min
arma lekamen. Något sådant har jag ännu aldrig hört. Mera lin
tjugutusen själar voro församlade i templet, och ingen enda teg.
Det var så, att hvalfven kunnat sprängas, och dock var det skönt.
Ett dylikt ögonblick hör till dem, som man aldrig i lifvet glömmer.
I samma ögonblick, som påfven uppstämde Te deum, började
alla Romas klockor att ringa, och S:t Angelos kanoner förkunnade
för Romas otaliga helgon, att de fått tjugusju nya kamrater.
Der-med var nu den egentliga kanonisationen forbi, och derpå följde den
vanliga messan, blott med större högtidlighet begången och med de
nya helgonen tillagda i alla böner. Vid slutet föreföll en egeudomlig
gammal ceremoni. Till påfven öfverlemnades nämligen de nya
helgonens gåfvor, bestående i följande saker: tvenne vaxljus om 00
skålpund och 3 om 12 skålpund, alla målade och öfverhöljda med silfver
och guld; två stora bröd med förgyllningar och upphöjda vapen; två
flaskor med vin, prydda med silfver och guld; tre vackert arbetade
burar, med två turturdufvor i den ena, två vanliga dufvor i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
