- Project Runeberg -  Ett år i södern. Bilder från Italien /
87

(1883) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

musik, som med tusen små nyanseringar i detaljerna evigt är den
samma, improviserar sångaren orden. Min tiburtinske trubadur
ackom-pagnerade sig derjemte på en tamburin, hvilken han ihärdigt bultade
mellan hvarje vers i den två timmar långa kärlekssången, hemtande
ny inspiration af dess dofva, enformiga ljud. Under den första
half-timmen var sångarens entusiasm måttlig oeh hans inspiration
der-efter: men då fick han en tanke, som fylde honom med en oerhörd
förtjusning, och om hvilken han troligen tänkte på samma sätt som
teaterdirektören i »En tragedi i Wimmerby»: »Hvar f—n fick du
den tanken ifrån, Sjövall!» Också återkom den ljnfliga versen livar
femte minut, om ej oftare, under den återstående delen af serenaden,
och jag hade derför god tid att inpregla den i mitt minne. Den ljöd
så här: »II tuo nomc, o mi a cara, e scritto ncl cielo/» (Ditt namn,
min älskade, är skrifvet i himlen). Slutligen var den arme älskaren
så hes, att han ej fick fram ett ljud, — och dermed var jag räddad.
Jag somnade med tankar på en gudomlig Nemesis: jag kom ihåg,
huru ofta jag sjelf i mina yngre dagar med serenader stört folks
nattro, och det till och med utan att liafva sabinarens skäl att skylla
på, nämligen att vara kär.

Från Tivoli gick färden efter Anios lopp genom vänliga dalar,
omgifna af skyhöga berg. Klassiska minnen följa vandraren på hans
väg. Till höger sticka hvalfbågarne af Claudii aquedukt fram ur
dalens gröna botten. Till venster ofvanför staden Yicovaro låg Horatii
sabinska landthus. Nu passerar man den ström, som han kallade
Digentia, hvilken med sina vågor sköljer den kulle, på hvars topp
<let »kyliga Mandela» (nu Cantalupo) ligger. Så kommer man till
Arsoli, en liten stad i hörnet mellan tvenne fjäll. En miglio (V6 sv.
mil) derifrån på bergkammen ligger en annan liten stad, Oricola,
försedd med ett kastell, på hvars tinnar jag såg den här ovanliga
synen af en svajande flagga. IIvad månde det vara? Jo, det var
det fria Italiens tre färger, som skiftade mot den klara aftonhimlen.
Här stå piemontesarne fem timmars väg från det efterlängtade Roma
Romerska gensdarmer vandrade makligt på vägen och kastade sneda
blickar på det hotande standaret. Stad efter stad, uppkastade på
de högsta och spetsigaste bergstopparna, sköto fram, den ena efter
den andra, som kulisser på en scen. Underligast att skåda var dock
det lilla Cervara. Att komma dit tycktes rent omöjligt; att lefva der
likaså. Alla lifsförnödenheter måste bäras upp nära 2000 fot i höj-

Xyblom, Ett år i södern. C

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ncritalien/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free