- Project Runeberg -  Ett år i södern. Bilder från Italien /
104

(1883) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hämmadt löje med ifvern att liålla den afbrutna handlingens och det
störda spelets sammanhang i tiden och rummet. Andtligen tystna
klockorna, och i samma ögonblick frambryta de återhållna lidelserna
med lavinens fart och styrka, — alldeles som om ingenting i verlden
passerat. Det minutlånga afbrottet gjorde första gången en
obeskrif-lig verkan, och ännu har det ej förlorat sin kraft, huru många
gånger jag än sett det. -

Det enda, som stöter teaterfriden, är åsynen af de många
franska bajonetter, hvilka bevaka de fredliga åskådarne. Nå ja, dessa
bajonetter ser man öfverallt både dag och natt, och vid nattetid
vandra de numera i täta patruller om minst tjugu man. ’ Det ligger
något i luften, och »de hvita» börja hysa tusen förhoppningar om ett.
snart slut på den pinsamma belägenheten.

Skulle det intressera dig att höra, huru Italiens frihet och den
romerska frågan ingripit i mitt eget hvardagslif?... Nå väl! I min
familj, det vill säga i min värds, finnes intet fruntimmer mera än den
gamla, vänliga signoran, som förrättar alla husets sysslor i egenskap
af premierminister, biträdd af en romersk yngling såsom
expeditionschef. (Till inrikes departementet höra, i parentes sagdt, utom
värden och jag äfven trenne hundar och två kycklingar, hvilka ega
obegränsad rätt att i ett slags förmak fröjda sig af sin tillvaro). Denne
unge, förhoppningsfulle romare erhåller såsom lön för sin möda mat
och husrum — samt fri undervisning på basun. En slik pjes egcs
nämligen af min musikidkande »pcidronc», och hvarför skulle den
ligga der som ett dödt kapital? Nej, tvenne gånger om dagen
skakas mina öronhinnor af brakande skalor upp och ned, och man kan
föreställa sig, hvad det bör underlätta mina tankars fiygt i de
skönhetens regioner, hvilka jag som en estetisk landtmätare striifvar att
kartlägga. En vacker dag fick basunen hvila, men i stället ljödo
skrik och slag utanför min dörr. »Hvad nu? Chc c <:?» Jo, Luigi
har varit näsvis mot signoran och velat beröfva signore sjolf de ia
gråa håren på hans gamla, skinande skalle. Anslaget misslyckades,
inissdådaren fick en bastonad och kördes på porten.

Ack, hvilka lyckliga stunder jag sedan upplefde! Hela åtta
dagar teg den förfärliga musiken, och jag kastade en triumferande blick
på det krökta pinoredskapet, hvarje gång jag passerade der iorbi.
När do åtta dagarne voro till ände, var äfven min sällhet försvunnen.
Luigi efterträddes af Cesare, en lång, vacker, städad pojke, men, gud-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ncritalien/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free