- Project Runeberg -  Ett år i södern. Bilder från Italien /
108

(1883) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ungdom att gripa till vapen; en annan af Italiens konung, att den,
som griper till vapen, betraktas som statens fiende; cn tredje, af de
landsflyktige romarne i Turin, i hvilken de helt öppet uppmana oss
till insurrektion och säga, att vi måste taga första steget, om vi vilja
bli hjelpte; och så på köpet från Garibaldi till Romas qvinnor cn
fjerdc, hvars ord som ett förståndsdöfvaiule kärleksgift trängt in i

märg och ben på våra hjelteammande donnor–– Hvem löser den

gordiska knuten? Ingen. Nej, vi äro förlorade!»

»Men Garibaldi sjelf är dock besynnerlig. Hvad menar han
nu? Vill han med sin opolitiska hårdnackenhet. sätta Italiens späda
frihet på spel?»

»Nej, han är icke besynnerlig, utan den franska politiken är
besynnerlig; han är klar och ärlig som dagens ljus, men från Paris
kommer det gåtfulla. Ni vet kan hända icke, hvad den nye
befäl-hafvaren för fransmännen i Iloma, hertigen af Montebello, har sagt?
’Hvar jag trätfar Garibaldi, så låter jag skjuta honom5, lärer han
hafva yttrat. Men lian aktar sig nog, så vida han har det ringaste
minne af historien om den sicilianska aftonsången... Och nu — nu
befinner sig han, folkets afgud, förlossaren, den ’ända till svaghet
ädle’, förföljd på Sicilien af egna landsmän och i fara att blifva dcra.s
fånge, hvilka han en gång med sitt svärd förskaffade friheten. Det
är förbi, vi äro förlorade!»

»Nej, ännu skola vi hoppas; en god sak lean icke gå under, i
tidens lopp måste sanningen fram.»

»Ja, i tidens lopp. Iincllcrtid går det nu varande slägtet bort i
förtviflan, och det unga växer upp i mörker och slafveri. Vet ni,
huru det hvarje natt går till här i Roma? Hundratals personer
häktas på de lösaste misstankar; familjefäder ryckas upp ur sömnen
från gråtande hustrur och barn och kastas i de öfverfulla
fängelserna. Der vankas sparkar, hugg och slag, och ingen menniska vågar
besöka den politiske fången, emedan man då löper fara att sjelf bli
misstänkt och invräkt i de osunda hålorna. Dödligheten lär vara
förfärlig bland de arma varelserna, som iorsmäkta af hetta och
vanvård, och på natten rullar oupphörligt dödens svarta omnibus från
fängelseportarna med dess offer, utan att anhöriga någonsin få cn
underrättelse om de försvunnas öde. Detta är ett lif, som fordrar
mer än en engcls tålamod för att uthärda. Ja, det måtto vara sant,
livad 111:111 hånande wägcr 0111 oss, nutidens romare: vi måtto verk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ncritalien/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free