- Project Runeberg -  Ett år i södern. Bilder från Italien /
123

(1883) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af lifsmedel, och när en sådan visar sig, ljuder genast ett
genomträngande pin!», hvarpå handeln uppgöres mellan gatan och tredje
våningen, och varor och penningar hissas upp och ned i en korg.
Ivan man tänka sig ett beqvämare sätt att sköta hushållet!

l)et är tur ötVigt i det långa galleriet utanför min dörr, som
gubben ger sina lektioner på alla orkesterns instrumenter; der
uppfostras lniudarnc och uppassaren till goda seder och ett städadt
skick, och der komponeras salterellos och polkor för brandcorpsens
musik. Der hänga oljefärgsbilder, minnen af mer eller mindre tartiiga
målare, hvilka bott i den atelier på taket, som nu innehafves af en
hygglig fransk kapten, men med fotograti-delirium, och der hänger
äfven ett portätt af din vän, Carlino, infattadt i glas och ram af
signora Mariuecia, hvilken ej underlåter att tor hvarje person, som
helsar på, presentera bilden af *un giovane bravissimo, bravissimo,
rhc paga i suoi danari appunto, appunto, appunto*, eller en
heders-gosse, som betalar sin förskottshyra med all möjlig punktlighet; ty
är man noggrann i betalning, så är man för romarne så god som
en Guds engel.

Iiomarne bli dessutom nästan aldrig bedragna af utläiulingar.
En »foresticre» har oinskränkt kredit, hvart han vänder sig. Med
några bajocchi kan man köpa en italienares tillgifvenhet lor lifvet,
och hvad mera är, man kan vara säker, att han icke sviker. På
kaféet snedt öfver gatan ha vi en uppassare, som vi kalla Goldoni,
emedan han är det yppersta exemplar af en äkta »caffittiere» ur
någon af Goldonis klassiska komedier. Han får på parisermanér en
bajocco om dagen för de tjenster han gör, men så har jag också
Journal de Débats och Allgemeiue Zeitung eller Giornale di Genova
före alla andra. Den gode Goldoni håller uppriktigt af mig. Ser
jag någon gång mindre glad ut, så kommer han och sätter sig i all
»gemytlighet» vid bordet och söker förströ mig. Hemma skulle man
må hända bedja en sådan herre draga tor tusan i våld för ett dylikt
tilltag: här är man tacksam och höilig, ty man är visst mera
men-niska i söder än i nord.

Femtio steg derifrån har jag mitt middagsställe; »signore Carlino»
serverar der ett ganska blandadt sällskap. Tyska, italienska och
skandinaviska konstnärer, romerska embetsmän, franska prester,
påf-liga soldater och jermägsbetjenter, marmorarbetare, portvaktare,
bönder och tiggare spisa der om hvarandra, och mot alla är den sirlige

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ncritalien/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free