- Project Runeberg -  Ett år i södern. Bilder från Italien /
131

(1883) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

genom stadsporten. Qvinnorna, som gått barfota, påtogo strumpor
och skor; hvita kjortlar och brokiga förkläden, liknande våra
dalkullors, iläktade från alla håll; kammar svängdes och hårflätor
lindades kring vackra hufvud; de egendomliga hvita hufvudklädena lades
i prydlig ordning eller betäcktes med andra af purpurrödt ylle, och
de brokiga lifstyckena spändes hårdare om fylliga höfter. När
skaran var i ordning, uppstälde den sig så, att barnen och de gamla
gingo forst, derpå männen, livar och en med en jättestor »umbrclla»
(paraply) i handen och jackan på venstra axeln, och sist qvinnorna
med vackra flätade korgar på hufvudet och en och annan med sitt
barn vid bröstet. Nu aftogo männen sina hattar och tåget satte sig
i gång, under det en röst uppstämde: »Virgo ]\[aria, ora pro nobis!»
Sången upprepades af qvinnorna och återtogs sist af hela mängden
på en gång. Den gamla, enkla melodien, ofta sjungen i stämmor af
de skäraste röster, gjorde ett särdeles vackert intryck, då den
småningom förtonade från en skara för att strax upprepas af en annan.
Vi foro sålunda förbi tolf olika trupper, hvilka tätt efter oss intågade
i det vänliga Genazzano. Så hade hela dagen och den föregående
natten nya pilgrimer oupphörligt anländt, och i hvarje stund rörde
sig ett nytt tåg af karakteristiska figurer genom den på »Piazza
Imperiale» böljande mängden, alla sjungande: »Mater amata, ora
pro nobis!» Det var en scen af omvexling och poesi, som i lefvainle
gestalter framstälde allt, hvad inbillningen kunnat föreställa sig af
sydländskt folklif, och som i karakteristisk egendomlighet endast
öfverträffades af ett uppträde i kyrkan af en sådan art, att den, som
icke sett något dylikt, svårligen kan föreställa sig, huru den religiösa
fanatismen i det nittonde århundradet kan antaga en sådan form.

Målet för allas vandring är nämligen ett kapell i stadens
förnämsta kyrka, helgadt åt »Madonna del biton eonsiglio*. Det
half-dunkla kapellet var öfverfyldt af knäböjande menniskor; men kring
kapellet, som var rikt upplyst, och i hvilket en messa lästes, voro
qvinnorna bokstafligen staplade på hvarandra. Från den
ogenomträngliga gruppen ljödo då och då jemmerskrän af sjuklingar, som
väntade hjelp af gudamodern, och hvarannan minut genljödo hvalfven
af de ursinnigaste rop från deu på mirakel otåligt väntande mängden.
Håren reste sig på hufvudet, och frossbrytningar genomlupo kroppen
vid dessa vilda nödrop af en okunnig, lidelsefull, fanatisk
mennisko-massa, som hotande höjde sina händer mot Madonnan och pockade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ncritalien/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free