Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
önska dem hcrrligare. Utan att nödvändigt behöfva vara eller anses
vara hvarken älskare eller öfverspänd, kan jag likväl ej annat än med
det ljuiligaste behag sitta om aftonen en stund på Piazza del Popolo
vid foten af den måugtusenåriga, skyhöga obelisken och lyssna, huru
vattnet stilla faller i de fyra fontänerna vid dess fot ur gapen på de
egyptiska marmorlejonen, och låta blicken följa de trenne, från
torget solfjäderlikt utspringande gatorna, under det Cynthia, stor och
gul som en solros, tittar fram mellan grenarne af Montc Pincio’s
aca-cior. Och ni må tro, jag sitter der aldrig ensam: hela fotställningen
är beklädd med ungmör och svenncr, livilka drömma liksom jag ochT
gripna af stundens hemlighetsfulla skönhet, halfhviskande
meddela-hvarandra sina tankar, i starkaste motsats mot romarnes, och ännu
mera romaninnornas, vanliga sätt att med tusen gester och
oartikulerade skrik förrätta den menskliga handling, som kallas att samtala.
Det är en välsignad månad, denna oktober månad, ty två
gånger i veckan hafva åkarne den glädjen att, när man ackorderar med
dem, få säga: *Eh, Signore, é festa oggi!» (det är fest i dag, min
herre!) — d. v. s. höja priset minst en paolo för hvarje kurs. Dessa
högtidsdagar äro söndagar och torsdagar. Då släpper hela Roma lös
den sinlighet, hvarpå man har så god råd, i brist på upplysning och
vetande. Intet under, att dc goda åkarna fordra högre betalning, ty
de dagarna åker hela verlden, och man är en tarflig, föraktad varclseT
om man begagnar sina naturliga fortkomstlcdamöter. Ett slutet parti
består af tvenne vagnar; i den första åka qvinnorna, jag hade så
nära sagt damerna, ty så äro dc utstyrda, och så sc de ut, der de
färdas fram, barhufvade, i hvita, på ryggen med tvenne nålar
upp-fästade silkesschalar, på bröstet sammanhållna af jättestora
guld-broscher, med oerhörda hiingen af guld i öronen och dubbla,
fingcr-tjocka kedjor om den gulbruna halsen, att icke tala 0111 dc dussintal
af ringar, som bctiicka alla fingrarnc ända öfver knogen. Komma nu
sex sådana matronor in uti en vagn, så veta hästarno nog af,
hvil-ken dyrbar laddning de släpa genom Romas gator. I den andra
vagnen komma karlarna i romerska spetsiga hattar och rundskurna
jackor samt do bruna läderdamaskorna om do kraftiga vadorna. Do
äro aldrig mindre än sex, oftast åtta efter ett par hästar.
Så färdas do under skratt, sång och stoj genom staden, till dess
solen börjar luta till nedcrgång, då de stanna vid en ostcria utanlor
portanie eller i munirncs grannskap. Der utvecklar sig nu den lif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
