- Project Runeberg -  Ett år i södern. Bilder från Italien /
140

(1883) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vandring till Perugia. — Resemetod och sällskap. — Ponte Felice ocli
romerska sbirrer. — Otricoli och Narni. — Terni med vattenfall. — Spoleto. — La
madonna di Fo’.igno. — Perugia och Assisi. — En disputerande predikaremunk
dräpt med Novum Testamentum groece.

Perugia i oktober.

Från hjertat af det gamla Umbrien, hvars dalar och berg i detta
ögonblick ligga framför mig, belysta af en vänlig morgonsol, från det
åldriga Perugia, en af Etruriens tolf lucumonier eller hufvudorter,
numera hufvudstad i departementet Umbria af det fria Italien, från den
hederlige Pietro Pcruginos hem med de rikaste konstskatter i hvarje
vrå — har jag i dag den äran helsa eder. Här befinner jag mig
ett godt stycke uppe i vädret, må ni tro; sommaren har jag lemnat
bakom dessa Apenninernas förposter, och den vind, som här blåser,
har mycken sliigtskap med de fläktar, som troligen i denna stund
tvinga er att sätta in era innanfönster och tända en brasa i
kakelugnen.

Och huru tron I, att jag kommit hit till dessa undangömda
dalar vid den öfre Ti ber, livilka for konstvännen utgöra en
vallfartsort af det egendomligaste intresse? Ingen ånghäst har skjutsat mig
de 12f> miglier (nära 20 sv. mil), som skilja mig från Iioma, ty den
jernbana, som en gång kominer att leta sig väg i klyftorna mellan
bergen, är ännu knapt påbörjad. Ingen ångbåt sträfvar här uppåt
den grumliga Tiber, hvilkcn dessutom oupphörligt i sitt lopp är
hejdad af mindre forsar och sandgrimd. Återstår att efter landets sed
färdas med vetturin. Men i poetiskt trots har jag försmått äfven
detta, och förlitande på friska krafter och ett godt mod, har jag
till-ryggalagt största delen af vägen med de fortkomstmedel, som
naturen sjclf förlänat hvarje .sund menniska. Jag kan försäkra, att både

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ncritalien/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free