Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kropp och lynne och kassa häraf befunnit sig innerligt väl. Till
vaiulringssällskap har jag fått en ljushårig norrman af äkta skrot och
korn, tre alnar och en tvärhand lång, med ben, som påminna om
Lunkentus, och en resning, som öfverallt utgjort föremål för
italie-narnes häpnad. Det är en glädje att finna, huru väl vi komma
öf-verens, — till och med när det gäller att marschera, ehuru det i
början kostade oss någon möda att finna den för oss båda passande
takten. Nu går det som en dans, och jag har mången gång på
landsvägen funderat deröfver, huru han och jag just äro ett passande
•exempel för våra resp. kära fädernesland att efterfölja, och huru allt
skulle gå ypperligt der hemma, om Svea öfvergåfvo sitt förnäma
trippande på framåtskridandets bana och toge ut stegen litet bättre, och
om Nore å sin sida något liejdade den ungdomliga farten och
lämpade sina långa ben efter den äldre kamratens sätt och vanor. Basta!
I medlet af förra veckan sammansnörde vi våra renslar och
lem-nade Roma och Campagnan bakom oss, åkande med en vetturin, som
förde oss till Civita Castellana, den sista påfliga staden i nordostlig
riktning från Roma och fransmännens yttersta förpost mot gränsen.
Medan den följande dagens morgonsol förjagade dimmorna kring
berget Soracte, hvilket med sin spetsiga kam låg som en enslig ö på
slätten, nalkades vi Tiber, som här utgör gräns, och hjertat började
klappa lifligare i bröstet på oss, ju närmare vi kommo Ponte Felice,
der vi skulle mötas af trikoloren. Allt var tyst och ensligt på detta
omtvistade område; framför oss låg iloden, bakom den bergen, dit
vår håg stod. Men ännu en gång’ skulle vi ha en påminnelse om
det påfliga tyranniet i form af fyra beväpnade gensdarmer, som vid
en krökning af vägen kommenderade halt och med frågan: »Dove
venyono loro?» (livarifrån komma ni?) posterade sig kring oss,
forhörde oss, genomläste passen på alla fyra sidor och efter en god
stunds uppehåll ändtligen läto oss passera. Visserligen återstod
samma obehaglighet på andra sidan bron, men der var man höflig
och vänlig, ehuru kanske något frågvis, när Italiens färger svajade
öfver våra hufvud. 17rn Italia! Och så framåt till bergen! Uppåt,
uppåt gick det, medan solen sken som på en varm sommardag och
ekar och tallar påminde oss om hemmets stora, tysta, djupa,
allvarliga skogar.
Vägen öfver bergskedjan mellan det gamla Otricoli och Narni
har fordom varit illa beryktad för öfverfall och mord, och minnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
