- Project Runeberg -  Ett år i södern. Bilder från Italien /
156

(1883) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kullar och löfskog samt passerade förbi den kyrka, der biskop Fugger
hvilar, — han, som drack sig ihjäl af Montefiascone-vin. Nu låg nejden
insvept i regn och dimma, och hvarken jag eller den unge köpman,
som satt bredvid mig, hade håg att våga trotsa de häftiga skurarne
för nöjet att smaka det berömda vinet på sjelfva produktionsorten.

Så kom den enformiga slätten mellan Montefiascone och Yiterbo,
ännu ödsligare och obehagligare genom det ösande regnet. Jag sände
stundom en medlidsam tanke till min vandrande kamrat, som efter
min uträkning vid det laget borde vara under tak i Bolsena, utan
att dock hafva kunnat undgå de skurar, hvilka föllo på morgonen.
Efter sex timmars färd stannade vår vettura utanför »Aquila ner a»,
Svarta örnen, eller samma värdshus, som min vän rådt mig att
utvälja till residens. Klockan var tre på eftermiddagen. Uppkommen
i det rum, som anvisades mig, öppnade jag dörren för att ropa på
uppassaren, då jag i korridoren fick höra ett skärande: »Cameriere!-

— »Corpo di San Giuseppe! Antingen är det der en amerikanare,
eller är det min vän Federigo!» ... Och se — der stod han
lifs-lefvande framför mig, lika lång, lika grå, men betydligt våtare, än
när vi skildes åt i Orvieto. Trettiosex miglier, sex svenska mil,
hade den krabaten tillryggalagt i detta Herrans vänder, på sådana
vägar och i en sådan kostym. Ilan hade föredragit att äta middag
med mig på Aquila ncra i stället för att sitta ensam i det sorgliga
Bolsena.

Yiterbo, en af påfvestatens större städer med 14,000 invånare,
är i våra dagar beryktad för sina vackra fontäner, hvadan den kallas

citta delle helle fontane», iifvensom för sina ypperliga tändstickor,
hvilka till och med falla en svensk i tycket och äro fullt jemförliga
med Jönköpings. Dessutom har den många och trånga gator med
en stenläggning af oerhördt stora vulkaniska stenhällar. Lägger man
dertill ett kafé, anlagdt i ett oändligt långt, hvälfdt galleri, som i
elegans, färgprakt, speglar och förgyllninngar tiitlar med de bästa i
vcrldcns hufvudstädcr, så har man ungefär nämnt allt, hvilket kan
intressera en frii ml ing, då han endast för några timmar dröjer i denna
1 tomas förpost.

Följande morgon skildes jag åter från min norrman, hvilken med
beundransvärd ihärdighet föresatt sig att gå don oändliga och föga
intressanta viigen in till Koma. Klockan sex afrcste jag dit med
postdiligensen. Sedan vi passerat den väldiga bergshöjd, på hvars

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ncritalien/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free