- Project Runeberg -  Ett år i södern. Bilder från Italien /
160

(1883) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

valdsens lärjunge, som under de kritiska dagarne 1849 stått i
ledet-för att försvara Romas frihet, det naturliga lifvets ifrigaste predikant
och den konventionella tillgjordhetens argaste fiende i vår halfvilda
stad. Han får ofta besök på sin atelier, men tål ej just sina resande
landsmän, emedan de, efter hans utsago, hemta sina begrepp om
konst från Assistence-Ivirkegaard i Köpenhamn: allting är för dem
monumenter och grafvårdar. Så infann sig för någon tid sedan hos
honom en herre, som högeligen beundrade en liten Bacchus, sofvande

i en blomsterkorg. »Se, det er et smukt Moniment!» utbrast han i.
sin förtjusning. Derpå fick han ögonen på en yngling med en död
falk i den upplyftade handen. »Men hvad er det?» frågade han, och
fick till svar: »Jo, det er et Moniment over en Hönsekrzcmmer.»

— Han älskar icke vår förening, hvilken han för dess många
tidningars skull kallar »en Politiseringsmaskine», men när vi få honom
ut med oss och han är vid godt lynne, då är fröjden dubbelt så stor
som vanligt.

Emellertid har leccian fortgått, så att vi samlat en försvarlig
hög bajocchi, hvilka på första passande ställe skola förvandlas i vin.
Från summan borttaga vi två paoli för att gifva i skatt åt
arren-datorn af de verldshistoriska potatislanden. Jag fick i uppdrag att.
gå sist ned och öfverlemna penningarna åt bonden. När han fick
de båda silfverslantarne i sin hand, gjorde han en min och en
åtbörd, som ingen skådespelare i verlden skulle kunnat utfundera eller
göra efter. Han hukade sig samman med hela kroppen, höjde på
axlarne, sträckte ut armarne, hoppade upp och ned och öppnade
munnen på vid gafvel, utan att få fram ett ord. Slutligen utpressade
han med ett gallskri: »ilfa chc, signori, sono rovinato!» — ITan var
ruinerad derfor, att han af oss fått 75 öre för en timmes vistelse i
lians kåltiippa. Följden var naturligtvis, att han möttes af ett
ho-mcriskt löje, hvilket ej upphörde förr, än vi nått målet för vår
afton-vandring, nämligen Caracallas thermer.

Solen lutade redan till sin nedgång, och skuggorna började att
leka under de omätliga badsalarncs brustna hvalf. Oerhörda stycken
af de nedrasade taken lågo i vild oordning på den gräs täck ta
marken, der fordom kolossala mosaiker, af hvilka ännu betydande
lem-ningar förvaras, fägnado do promencrandcs ögon. Under dessa
mur-gröubeväxta bågar satt fordom Romas fina verld och afhandlado
politik och litcratur, handels- och kärleksaffärer. Thermerna voro den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ncritalien/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free