- Project Runeberg -  Ett år i södern. Bilder från Italien /
212

(1883) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fasaden är stötande för h varje oförvillad! öga, och det olycksaliga
tornet med sin svankryggiga spira öfver kyrkans kors, erbjuder ingen
vacker anblick. Dessutom kan man ej undgå att misstycka allt det
oändliga arbete, som blifvit nedlagdt på obetydliga och rent af
opassande plastiska verk: väl har jag sett Potifars hustru framstäld i
larger, men först här har barocken vågat behandla detta ämne i deu
påtagligaste haut-relief. Inuti erbjuder kyrkan dock en mycket
imponerande anblick, ehuru man äfvcn der har anledning att förargas
öfver takhvalfvens falska, påmålade genombrytning i form af
klöfver-blad och andra gotiska dekorationsdetaljer.

Men i Brera, Milanos målningsgalleri, har man en’ sann högtid i
umgänge med den lombardiska skolaus älskliga mästare, Lionardos
lärjungar. Ingenstädes har mästarens personliga sätt och uppfattning
så genomträngt och tryckt den afgjordaste pregel på skolans arbeten
som här. Man återser öfverallt Lionardos outgrundliga, fina,
förföriska småleende och stilla, men djupa och liksom dimmiga blick. Man
anar häri ett förhållande af varmaste kärlek mellan lärare och
lärjungar, som icke undgår att snart meddela sig äfvcn åt åskådaren,
och man lefvcr till slut så inne bland dessa hedcrsmän, att man
nästan öfverraskas vid tanken derpå, att de redan i tre hundra år
hvilat i grafven.

Milano egcr dessutom något, som inom Italien är det första i
sitt slag: jag menar »La Scala», Italiens största teater, der jag i
tvenne aftnar haft en riktig njutning af att höra Gounod’s nya opera
»Faust*. Den har fullkomligt vridit om hufvudet på milanesarne.
Man trodde, att en fransk opera ej skulle gå på denna sida om
Alperna, och i Roma har jag sett publiken pinas med »Robert»; men
»Faust» har gjort furore, och den förtjenade det äfvcn, särskildt för det
goda utförandet. Gretchen, som spelades af en ung, ljuslockig
fransyska, samt Mifistofeles voro förträffliga, och kören var rätt god,
hvar-jemte orkestern förtjenade allt loford, hvilket icke alltid är fallet i
Italien. På senare tider har jag sålunda hört ganska god musik.
Sista aftonen i Firenze gafs »Semiramide» af Rossini med dc berömda
systrarna Marchisio i lmfvudrollerna, och i don goda staden Bologna
hade jag en sann fröjd under åhörandet af »Barberaren», ganska
hyggligt sjungen af alla utan undantag. Detta iir något rätt ovanligt
biir nere, der man i allmänhet ej egcr i ett operasällskap mera än en
eller två goda röster. Bland åskådarne fans en enda af dessa entu-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ncritalien/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free