- Project Runeberg -  Ett år i södern. Bilder från Italien /
256

(1883) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

triiffligt begagnadt och uppställningen vacker. De flesta undcrsatser
för de här uppstälda nya marmorfynden äro äfven antika, ty de
bestå af uppgräfda kolonner och piedestaler, och alla vidtagna
restaurationer äro gjorda af gips, så att man genast kan på hvarje stod,
vas eller annat föremål se, hvad som är gammalt och hvad som är
nytt och tillagdt. I midten af salen är anbragt en fontän, prydd
med en harpunerande amorin, och vattnets stilla sorl jemte ställets
klosterlika ro bidrager ej litet att stämma sinnet fördelaktigt till
plastiska studier. Skada blott, att en i anseende till valet af färger
något hänsynslös dekoration i någon mon stör den frid och harmoni,
som råda i detta — man skulle nästan kunna säga — heliga rum.
Och hvarför icke, då man här i ensamheten finner sig omgifven af
herrliga representanter för antikens skönhetsverld, hvilka ännu för
sju år sedan slumrade sin mer än tusenåriga sömn i den väldiga
grafvård, som kallas Roma, men nu uppstått för att än en gång lcfva
sitt oförgängliga skönhetslif? Må det vara författaren tillåtet att
betyga sin fröjd deröfver, att man ännu här i lifvet kan ega en så
ogrumlad, så upphöjd och ren njutning som att umgås med och lära
känna väsen, hvilka, ehuru skapade af sten, dock äro fylda, äfven de,
med en fläkt af odödlighet och predika om ett lif, som midt i
förgängelsen är ovanskligt och oförgängligt.

För öfrigt gälde det under dessa snabbt flyktande dagar att egna
någon uppmärksamhet äfven åt de äldre konstskatterna i Italiens nya
hufvudstad, att förnya gamla bekantskaper, uppfriska kära minnen
och iakttaga de förändringar, som sakernas nya ordning medfört i
Roma.

I första hand gäldo besöken do stora antiksamlingarna och bland
dem främst Yatikanens skulpturgalleri, i hvilkct förändringarna voro
fiå och fröjden öfver återseendet obeskriflig. Men till paradiset är
vägen icke gen och jemn. Förr kom man från S:t Peters plats
direkte genom Bcrninis kolonnad och uppför Scala regia till
Vatikan-ska galleriets högra långarm, Jliusco Chiaramontc, hvaremot man
allra sist kom till Sala a crocc grcca och Sala ihlla Viga. Nu
nödgas man, för att komma in, vandra tvärs öfver den ofantliga
Peters-platsen och rundt om Peterskyrkan ända till det yttersta nordliga
hörnet af Vatikanen, en väg 0111 mer än fem minuters längd; derpå
börjar man att studera i Sala a crocc grcca ocli slutar i Jlraccio
nuovo. Men nom vägen ut iir lång, så motas man bort redan en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ncritalien/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free