Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för rätt lefvande rörelse, men är för öfrigt tung i komposition och
formbehandling.
Samma gripande intryck gjorde det äldre capitolinska museum,
der de vigtigaste förändringarna bestodo deri, att det rum, i hvilket
Capitolinska Yenus jemte Amor och Psyche lorut varit undanstängda
för mängdens blickar, nu var öppnadt och tillgängligt, så att man
hade fritt tillfälle att beundra det herrliga marmorarbetet i den
grekiska originalbild, som till typen står mellan den knidiska Yenus af
Praxiteles och den mediceiska af Kleomenes, och man fick äfven glädja
sig åt den vackra gruppen af Amors och Psyches oskyldiga
kärleks-idyll, som förr så oförtjent varit jemte Venus inläst och arresterad i
detta »gabinetto riserbato». En annan förändring består deri, att
Capitolii-samlingens ypperliga bronser, bland hvilka, som bekant,
finnas »Gossen, som drager törntaggen ur foten», den romerska
varginnan och den utmärkta bysten af Junius Brutus, Cresars mördare,
jemte en del nyfunna saker nu blifvit sammanförda på ett ställe i
de nya delarne af capitolinska museum, af hvilket de bilda en
särskild afdelning.
Af de herrliga villorna kring Roma återsågo vi Yilla Doria
Pam-fili, Yilla Borghese och Yilla Albani, hvilken senare nu fått \ill egare
den rike bankiren prins Torlonia, hvaremot Yilla Ludovisi och Yilla
Farnesina tyvärr voro otillgängliga, den senare, emedan den för
några lumpna tusen francs var uthyrd åt en enskild spanior, som med
drakoniska bud utestängde hela verlden från Rafaels odödliga
Psyche-fresker, hvilka väl bordo kunna betraktas som en hela den bildade
mensklighetens andliga egendom. Man fick söka ersättning i
Yati-kanens stanzer och loggier och i Sixtinska kapellet, der det rörda
hjertat åter fy Ides af Rafaels och Michelangelo’s gudomliga storhet.
Bland enskilda samlingar må framluifvas den berömda
guldsmeds-konstnärens Augusto Castellani’s högst märkliga konstskatter till
belysning af guldsmcdsyrkets historia i Italien från do iildsta aborigines
ned till barockens öfverdådiga mästare. Den finbildade mannen, som
för den häpnande främlingens ögon framlägger skatter, påminnande
om do orientaliska sagorna eller om Goleondas rikedomar, har om
detta ämne skrifvit en förträfflig afhandling, »discorso», som liar till
titel »Delia orificcria italiana», om den italienska gnldsmedskonstcn,
och innehåller en på egna studier och djupgående arkeologiska
forskningar byggd åsigt om denna konsts utvecklingsskeden i Italien,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
