Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
fört en blek och tynande tillvaro, men muren rifves
ner, blomman kommer i solskenet och utvecklar där hela
sin färgprakt Så hade lifvet i ett nu ljusnat för
Valborg. Framtiden såg hon i rosenskimmer, ty på
konstnärsbanan skulle hon vinna oberoende och medel att
hjälpa sina föräldrar.
Elin deltog innerligt i systerns glädje. Nu förstod
hon henne och orsaken till hennes modlöshet. Hon
förstod ock, att hvarje människa fått sitt skaplynne och sin
begåfning, och att hvar och en skall så förvalta sitt
pund, att det kan återlämnas med vinning. Utveckla vi
våra gåfvor i ödmjukhet och till Guds ära och ej till vår
egen, så skall han välsigna våra sträfvanden och till slut
kröna dem med framgång.
Valborg var nog lycklig att vid sin sida ha den
rättsinniga, tåliga Elin, och hon erkände äfven tacksamt
hennes goda inflytande. Förhållandet mellan de båda
systrarna blef med hvarje dag mera innerligt, och de
kommo hvarandra närmare, fastän deras utveckling var
ganska olika.
XIL
VINGARNA BREDA UT SIG.
I vinterkvällen, när snön yrde kring den lilla
inspektorsbyggnaden på Sjövik och fru Lindahl slutat sina
många hushållsbestyr och en stund fick sitta i ro vid sitt
handarbete, då, hur väl hon än kände sig i det lilla,
var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
